Marie Valfridsson, verksamhetsutvecklare Kinda kommun, visar en sittkudde som kan underlÀtta för den som har svÄrt att resa eller sÀtta sig.
En toalettstol som tvÀttar och torkar, en spisvakt som slÄr av om man skulle glömma plattorna pÄ, en höj och sÀnkbar fÄtölj som gör det lÀttare att resa och sÀtta sig, och en lÀkemedelsrobot som spottar ut lÀkemedel vid rÀtt tidpunkt.
Det Àr nÄgra exempel pÄ hjÀlpmedel som finns i visningslÀgenheten pÄ Bergdala, som vi tidigare har berÀttat om.
TvÄan Àr inredd med en rad digitala hjÀlpmedel som ska underlÀtta för Àldre att bo kvar lÀngre hemma.
â Jag brinner för mĂ€nniskor. De har byggt upp vĂ„rt land. Det Ă€r de Ă€ldre som Ă€r visheten om du frĂ„gar mig, sĂ€ger Marie Valfridsson, som Ă€r verksamhetsutvecklare i Kinda kommun
Hon har 25 Ă„rs erfarenhet av arbete inom vĂ„rd och omsorg, och började som vĂ„rdbitrĂ€de och har sedan vidareutbildat sig. Nu vill hon ge nĂ„got tillbaka â att göra Ă€ldre mer sjĂ€lvstĂ€ndiga.
MÀrker du att mÀnniskor Àr rÀdda för att maskiner ska ersÀtta det mÀnskliga mötet?
â Jag tror att det Ă€r en farhĂ„ga.
Det handlar inte om att de digitala hjÀlpmedlen ska ersÀtta mÀnniskor, menar Marie Valfridsson. Det mÀnskliga mötet ska finnas kvar. Men, poÀngterar hon, vi behöver anvÀnda tekniska lösningar dÀr det gÄr, för att anvÀnda personalens hÀnder och fötter dÀr de mest behövs.
I lÀgenheten finns sensorer som lÀser av den boendes dagliga mönster. IntrÀffar nÄgot, som att den boende inte reser sig ur sÀngen, ramlar eller inte sÀtter pÄ kaffebryggaren larmar systemet.
IstÀllet för att personalen ger nattlig tillsyn, sÄ kan man fÄ digital tillsyn via en kamera som tÀnds vid de tidpunkter man har önskat. Ligger man inte i sÀngen sker ytterligare en tillsyn efter tio minuter. Har man fortfarande inte kommit tillbaka till sÀngen Äker personalen ut och kontrollerar att allt stÄr rÀtt till.
â Jag har jobbat natt inom hemtjĂ€nsten sĂ„ jag vet vad jag pratar om.
Genom att trycka pÄ fjÀrrkontrollens knappar blÄses kudden antingen upp eller sÄ sjunker den ihop.
En timer med inbyggt larm. SÀtts inte kaffebryggaren pÄ dÄ den brukar skickas ett larm.
Förutom att presentera lÀgenheten sysslar Marie Valfridsson med uppsökande verksamhet. DÄ besöker hon föreningar och berÀttar om vad det finns för digitala lösningar för den som har behov.
MÄnga Àldre befinner sig i ett digitalt utanförskap.
â Vi ska se till att de sakerna som finns hĂ€r fyller ett behov och de ska vara lĂ€tta att anvĂ€nda.
Marie Valfridsson visar en kommunkationsapp dÀr man kan hÄlla kontakten med nÀra och kÀra.
LÀgenheten Àr till för att medborgare, behövande och anhöriga, ska kunna komma och klÀmma, kÀnna och upptÀcka vad som finns för att det ska bli lÀttare att fÄ behÄlla sin vardag.
Kudden som Marie Valfridsson hÄller om Àr tÀnkt att ge lugn, trygghet och dÀmpa Ängest. Den kan vibrera lÀtt och spela upp musik eller andra lugnande ljud.
Allting som finns i lÀgenheten gÄr att köpa sjÀlv, annat gÄr att fÄ förskrivet hjÀlpmedel.
Om man har ont om pengar kanske det kan vara svÄrt att skaffa sig detta?
â En del saker kostar bara nĂ„gon hundralapp. Jag stĂ„r aldrig och pratar priser, men om man tycker att det Ă€r för dyrt fĂ„r vi titta pĂ„ andra lösningar.
MÄnga av hjÀlpmedlen Àr digitala. Vissa baseras pÄ appar som man kan fÄ gratis om man uppfyller kriterierna.
Men om man redan Àr ovan vid det digitala?
â DĂ€r mĂ„ste vi hjĂ€lpas Ă„t. Vi har ett samhĂ€lle som Ă€r vĂ€ldigt digitaliserat, men för de mĂ€nniskor som inte Ă€r dĂ€r Ă€r det vĂ„rt ansvar att se till att vi ger förutsĂ€ttningarna.
Hon fortsÀtter:
â Jag tror pĂ„ handledning genom att visa. Vi Ă€r ute i verksamheterna och visar.
Toaletten kan bÄde spola, tvÀtta och torka. Skyddet i mitten sitter bara dÀr för att det inte ska spruta vatten pÄ de som besöker visningslÀgenheten.
â DĂ€rför Ă€r det sĂ„ viktigt att prata om att vi inte ska ersĂ€tta mĂ€nniskor, utan se pĂ„ möjligheterna vad tekniska lösningar kan medföra anvĂ€ndaren, som ökad sjĂ€lvstĂ€ndighet och trygghet.