På Drabo gård, strax utanför Björkfors, bor 26-årige Johannes Nilsson.
Det ser idylliskt ut – fåglarna kvittrar och solen blänker i sjön. Men Johannes skulle helst ta gården och flytta den någon annanstans.
– Det finns ingen mobiloperatör som funkar här. Visst är det vackert, men det är det på andra ställen också. Och där kan det finnas täckning också.
Johannes är sjätte generationen på gården och menar att på grund av de starka banden till gården så kommer han inte att flytta.
– Men det hade ju varit kul om det gick att ringa också.
Problemet finns i hela kommunen, menar han.
– Säg att jag ska åka till Kisa och får ett samtal. Det kommer att brytas tre-fyra gånger innan jag är framme.
Lantbruket som bedrivs i mindre skala kallar han för "sin stora hobby". Hans huvudsyssla är försäljning av lantbruks- och entreprenadmaskiner.
– Jag är säljare och får jag ett samtal är det bara att stanna bilen precis där jag är. Sedan får jag stå där till dess att samtalet är klart. Det kan tyckas som ett litet gissel, men det försvårar mitt jobb. Man blir förbannad på det.
Ner mot sjön och upp på bergshöjderna är täckningen något bättre.
– Här är det en plupp, så då vet jag att jag kan ringa ett halvt samtal. Men man lever ju inte sin vardag på ett berg eller ute på sjön.
Johannes menar att den dåliga täckningen inte bara begränsar hans möjligheter att nå omvärlden, utan också begränsar honom fysiskt.
– Jag blir väldigt inlåst i vissa utrymmen där jag kan ringa eller surfa på nätet. Som alla andra på landsbygden så får jag det att fungera, men det blir ett par svordomar då och då.
Att utöka lantbruket försvåras också av den dåliga täckningen.
– Jag kan inte investera i någon typ av teknologi som kräver uppkoppling. Jag har inte de förutsättningarna, vilket också gör att min verksamhet hamnar på efterkälken. Allting är digitaliserat, men landsbygden får inte hänga med i den utvecklingen. Min önskan är att folkvalda och tjänstemän tar frågan på största allvar innan det leder till landsbygdsavveckling
Vissa saker får man ta när man bor som man bor, enligt Johannes. Det kan vara okej att det tar en timme att åka in till närmsta polisstation och att bibliotek och apotek läggs ner.
– Man tar det inte med glädje, men man tar det. Men då hade det varit ett litet plåster på såren att i alla fall kunna få ringa, säger han.
Johannes är inte ensam om att få sitt liv försvårat att den dåliga täckningen.
Anna-Carin Lundin har bott permanent i Tjärstads-Boda, Bestorp, sedan 2014.
– Problemet är att täckningen inte går att lita på. Just nu håller vi på att bygga egna brandvägar i skogen eftersom vi inte vet om vi kan ringa räddningstjänsten om det börjar brinna, säger hon.
Anna-Carin jobbar som distriktsläkare, men på grund av den opålitliga täckningen jobbar hon inte hemjour. Hon använder sig av Telia. Det gör också hennes granne Bengt-Ove Blomkvist som bor två kilometer längre bort.
– Det måste ju vara kommunens skyldighet att se till att kommunikationen funkar. Man får höra att "nu ska det byggas fiber", men det händer ingenting. Ojämn uppkoppling är ett demokratiproblem, säger Bengt-Ove.
Man behöver inte ta sig långt utanför Kisa för att hamna i radioskugga. Det vet Anders Vaernéus som bor i Kölefors, strax utanför Kisa. Där har han också sitt företag. Han har bytt operatör eftersom han inte fick någon täckning med Telia.
Vad var det största problemet?
– Det hela gick i limbo när jag inte kunde skicka sms längre. Det sket sig såpass att jag inte kunde upprätthålla en dialog med mina kunder, säger Anders.
Kommunen har genomfört mätningar för att kontrollera vilken täckning svenska mobiloperatörer har runt om i kommunen. Kontrollen påbörjades i oktober 2024 och har skett genom att flera telefoner har åkt med bland annat hemtjänstbilar och sopbilar.
Mattias Flodström är utvecklingschef och berättar att mätningen har skett i hela kommunen, men att täckningen bara har mätts där telefonerna har befunnit sig.
– Därför ser man inte om det är två kilometer åt något håll i något område där det är bra täckning. Vi har kunnat se att vissa leverantörer har lite bättre täckning. Det beror på vilka master som finns och var de står, säger Mattias Flodström.
Hur många hushåll som påverkas av dålig täckning är svårt att svara på, enligt Mattias Flodström.
– Det beror delvis på vilken leverantör man använder sig av. Antalet hushåll som påverkas har inte heller varit vårt fokus den här gången. Nu ville vi ha grunden, för att säkerställa att våra serviceverksamheter har så bra täckning som möjligt.
Nu ska data från undersökningen analyseras. Sedan ska kommunen ta det vidare till sin leverantör för att i samarbete med dem se hur täckningen kan förbättras.
Vad ska man göra om man bor på ett ställe med dålig täckning?
– Vi valde att lägga upp kartan med resultaten av mätningarna publikt för att medborgarna ska kunna gå in och titta. Då kan man få ett hum om vilken operatör som är bäst och kanske byta.
När skulle hela Kinda kunna ha superbra täckning?
– Vi kan egentligen bara önska. Vi kan inte tvinga operatörerna att bygga master.