Sara Frank, biträdande förvaltningschef på bildningsförvaltningen i Kinda kommun. "Det är viktigt att poängtera att man inte löser elevers problem i skolan på två veckor under sommaren. Det här är ju den sista insatsen inom ett arbete som pågått under en lång tid även innan. Lovskola är inget universalrecept för att lyckas", säger hon.
– I år har vi fått väldigt goda resultat av lovskolan. Jag vet att man på Värgårdsskolan har jobbat ganska hårt med att få till en bra struktur med speciallärare på plats, för att alla ska få så bra hjälp som möjligt, säger Sara Frank, biträdande förvaltningschef på bildningsförvaltningen i Kinda kommun.
Lovskolan erbjuds alla elever på högstadiet som inte uppnått målen i samtliga ämnen.
– För många elever så innebär lovskolan en chans att klara sin behörighet, som man tidigare inte har gjort. Arbetssättet som man infört har gett väldigt goda resultat i år.
Vad är det för skillnad i arbetssättet jämfört med tidigare år?
– En tydlighet i individanpassningen och att det finns behörig personal på plats som lägger upp undervisningen på ett annat sätt. Det är jätteviktigt och det har varit väldigt framgångsrikt.
Lovskolan i årskurs nio gav tolv elever behörighet till gymnasiet. Nio av dem fick det genom godkänt betyg i matematik och tre av dem fick godkänt i svenska och blev därmed behöriga till gymnasiet.
Sara Frank kan inte se hur många elever som har deltagit i lovskolan, däremot hur många som har fått behörighet till gymnasiet. Det rör sig om tolv elever i år.
– Det är fantastiskt. Det innebär ju att man faktiskt kan börja på ett nationellt program. Tolv elever är ganska många. Det är ändå tio procent av eleverna, ungefär, som annars inte hade blivit behöriga.
Men varje elev som gör en insats, oavsett om det resulterar i en behörighet till gymnasiet eller ej, är positivt. Det understryker Sara Frank.
– Det kan vara elever som har klarat något ämne och kommit lite närmare. Det är också en resa.