Jag har bett honom läsa Correns artikel om det dystra resultatet för Kindas del. Nu petar han ner sina läsglasögon på nästippen, tar ett djupt andetag och säger:
- Det är som med många andra undersökningar. De bygger på statistik och då är jag alltid skeptisk.
Men det är inte första gången Kinda hamnar i botten?
- Nej, men mycket beror på vad man lägger in i materialet och jag är inte säker på att alla rapporterar in uppgifter på samma sätt. Så frågan är om man kan lita på undersökningen.
Enligt Föräldraalliansen är Kindas skolor sämst i landet. Resultatet grundar sig på lärartäthet och lärares behörighet samt kostnader för skolhälsovård, läromedel och skolmat.
Och givetvis elevernas kunskaper. Visserligen förekommer felaktiga betygssiffror i undersökningen, men även med rätt underlag skulle Kinda tillhöra de sämsta skolkommunerna i landet.
- Det är inte roligt att vi tillhör bottenskiktet, säger Anders Ljung.
Ändå vill han inte gå med på att Kindas elever är sämre än andra.
- Vi har inte dåliga elever i Kinda. Tittar man på hur de klarar sig på gymnasiet ligger vi i topp. Vi vet också att de klarar sig bra på högskolor och universitet.
Men nu gäller undersökningen grundskolan?
- Visst vore det önskvärt att vi placerade oss bättre där.
Hur kommer Kinda dit?
- Det är en bra fråga. Men det kan jag inte svara på.
I tio år har barn- och utbildningsnämnden (Bun) kämpat med sparbeting och saftiga underskott.
Lika länge har nämnden, bland annat med dig som tidigare ordförande, förgäves begärt mera pengar för att höja kvaliteten i skolan. Är det dags att gå med på det nyligen begärda tilläggsanslaget på tre miljoner kronor?
- Jag tror inte att tre miljoner ger någon bättre placering i en undersökning.
Betyder det att Bun inte får något tillskott i år?
- Ja, som jag ser det. Vi har som policy att inte skjuta till pengar under pågående budgetår.
Frågan är varför när prognosen för kommunens ekonomi pekar på ett överskott med nära tolv miljoner kronor vid årets slut?
- Det kan ge en felaktig signal till nämnderna att ett underskott inte spelar någon roll. Incitamentet till återhållsamhet finns inte längre då.
Vägen till balans i budget för bun går via samordningsvinster och rationaliseringar, säger Anders Ljung.
- Åtminstone till viss del. Sedan är frågan hur länge vi kan behålla skolorna på landsorten. Men det är barn- och utbildningsnämndens uppgift att komma fram till.
Liksom uppgiften att lyfta Kinda ur bottenträsket i kommande skolundersökningar.
Anders Ljung, kommunalråd