Ulf Lundell, Eldkvarn, Magnus Uggla och Marit Bergman är bara några av dem.
Drömmen om att ge ut en skiva har funnits länge hos Fredrik Jonsson.Ända sedan han som tonåring i mitten av 1990-talet började poppa uppsom trubadur, bluesgitarrist och rocksångare.
Och med sitt nybildade band The Troublenecks blev det äntligen av.
-- Grundidén var att göra en demo (lockbete för musikarrangörer) för att få spelningar.
Trummisen Kjell Gustavsson förklarar:
-- En demo är ett måste. Den fungerar ungefär som ett visitkort.
Men ganska snart togs steget från ett par låtar till en hel skivrepertoar.
-- Det gick så pass bra och vi spelade in alltihop på femton timmar.
Inspelningarna är gjorda rakt av med hela bandet. Med undantag förnågra pålägg med akustisk gitarr och körsång. På köpet följer en känslaav äkthet och ärlighet i musiken.
En noggrann lyssnare kan bland annat höra hur Fredrik Jonsson, mitti Steve Ray Vauhgn-låten "Scuttle Button", måste justera en nymonterade-sträng som stämt ner sig.
-- Det är mycket liv och äkthet som annars klipps bort vid en mer genomgripande produktion, säger Kjell.
Mycket kring bandet blev till i samband med inspelningen. BasistenBjörn Lundquist hade besvär med nackspärr och följdriktigt döptesbandet till The Troublenecks.
Kvällen innan bandet gick in i studion satte Fredrik också inledningsspåret "Lia".
-- För att komma ihåg låten spelade jag in den på min mobiltelefon.
Skivan, där även saxofonisten Bosse Gustafsson medverkar, ges ut i200 exemplar. Skulle försäljningen ge ett överskott väntar en nyskivinspelning, säger Fredrik Jonsson.
-- Och då satsar vi nog enbart på egna låtar.