Anne-Maj Damm är kassör i Stiftelsen Tolvmannabacken. Hon har järnkoll på bokföringen.
Vi börjar med intäkterna som visar att försäljningen av liftkort mellan öppningsdagen den 2 januari och till och med den 1 februari har gett 701 000 kronor.
- Det är vi nöjda med.
Kostnaderna under tidigare säsonger har brukat ligga runt 800 000-900 000 kronor. Sannolikt blir de lägre i år med tanke på en omförhandlad hyra för snökanoner och att det inte blir några personalkostnader i biljettkiosken.
Den riktigt stora utgiften är annars för den el som krävs vid tillverkningen av snö.
- Elfakturorna är på väg in, men jag kan i dagsläget inte säga hur mycket det handlar om, säger Anne-Maj Damm.
Det är också mera pengar på gång som stärker kassan ytterligare. Februari med tre sportlovsveckor är av tradition en stark månad, enligt Tolvmannabackens ordförande Jimmy Bexell som kallt räknar med att anläggningen ger ett överskott i år.
- De yttre förutsättningarna just nu kan inte bli bättre.
Med ett undantag: Den rådande barmarken i södra Sverige lockar inte till skidåkning i samma utsträckning som en snörik vinter. Trots att Tolvmannabacken kan erbjuda kanonföre.
Ett pedagogiskt problem som Jimmy Bexell hoppas att skidanläggningens utredare Mats Magnusson har en lösning på.
Hittills är slalom-, teknik-, turist- respektive blåbärsbacken öppen för åkning. Dessutom underhålls pulkabacken strax intill.
- Pulkabacken har vi fått mycket bra respons för eftersom det ger hela familjer möjlighet att kunna vara i backen under en dag.
- Däremot har vi inga planer på att öppna familjebacken så länge det inte finns någon natursnö. Det kostar för mycket att lägga snö där.
Hur är det med planerna på konstsnö för längdskidåkning i elljusspåret?
- Vi har fört diskussioner med KSK (Kisa sportklubb), men det blir dyr snö eftersom längdåkningen inte ger några intäkter. Frågan är då vem ska ta kostnaden. Stiftelsen Tolvmannabacken? KSK? Eller är det en kommunal angelägenhet?