Det berättade Cecilia Wejryd, teologie doktor vid Uppsala universitet, vid lördagens emigrationskongress i Kisa församlingsgård.
-- Många trodde att Amerika var det nya Kaanan.
En av dem var bonden Peter Cassel från Bjerkeryds gård i Kisa som tillsammans med ett sällskap på 20 personer utvandrade 1845.
Året därpå följdes de av Erik Jansson från Hälsingland. Han och hans anhängare i sekten Erik Jansarna slog sig ner i Illinois för att grunda ett Sions berg, det vill säga kolonin Bishop Hill.
För Peter Cassel, och många andra emigranter på 1840-talet, var drömmen om det förlovade landet den starkaste drivkraften att lämna Sverige. För somliga gick drömmen i uppfyllelse, för andra inte.
Cecilia Wejryd citerade ett brev som Cassel daterade på luciadagen 1848, tre år efter att ha grundat nybygget New Sweden i Iowa.
"Ingen i Swerige kan föreställa sig de förmoner, Amerika erbjuder alla nycktra, redlige och arbetssamme menniskor, ty för dessa är det ett werkligt Kaanan, der naturens rikedom kan kallas ett flytande af mjölk och honung; men sådane, som hwarken kunna eller wilja arbeta, utan hafwa wid sin afresa ifrån Swerige uppgjort andra planer för sin bärgning, de skola alltid här finna ett Sibirien, från hwilket de desto förr ju häldre återwända eller här komma i största nöd och elände. Se, så kan detta land wara på en och samma gång både ett Kaanan eller Sibirien. Det är ju ett besynnerligt land!!?"
Emigrationen liknades vid Bibelns Exodus, ett uttåg där Egypten blev 1800-talets Sverige. Ett land som Erik Jansson beskrev som den svenska lejongropen, barnamordens Betlehem, slaveriets Egypten, ja till och med som sinnebilden för det syndfulla och ogudaktiga Sodom och Gomorra.
Syftet med emigrationen blev därför att agera som vägröjare för Guds rike och förverkliga drömmen om ett perfekt samhälle. För att ge positiva associationer till arbetet användes citat ur Bibeln.
-- Erik Jansarna beskrev allt med bibelspråk, sa Cecilia Wejryd.
Eva Hamberg, professor i migrationsvetenskap vid Lunds universitet, beskrev i sitt inlägg drivkrafterna bakom utvandringen ur ett längre tidsperspektiv.
-- Påtryckande faktorer var dåliga möjligheter till försörjning, sociala förhållanden samt religiös och politisk förföljelse. I det nya landet väntade ekonomiska framtidsutsikter, religionsfrihet och politisk självständighet.
För de tidiga emigranterna var det bristen på religionsfrihet som påverkade mest. För senare utvandrare var drömmen om ekonomisk trygghet viktigast, framför allt efter missväxtåren på 1860-talet, en katalysator som rullade i gång den stora emigrationsvågen på allvar. Vissa emigrerade uteslutande av ren och skär äventyrslystnad.
-- Men oftast var det en samlad bedömning som föregick beslutet att utvandra.
Tröskeln för att ge sig av blev med tiden lägre när emigrationen hade blivit en tradition.
Symposiet med rubriken "De religiösa elementen i emigrationen", innehöll sju inlägg med Arnold Barton, professor emeritus vid universitetet i södra Illinois och hedersdoktor vid Uppsala universitet, som samtalsledare.
Kongressen ingick i 25-årsfirandet av Peter Casseldagen som på söndagen hölls vid hembygdsgården i Kisa. Där högtidstalade landshövding Björn Eriksson, chefen för Emigrantinstitutet i Växjö Per Nordahl och Kinda kommunfullmäktiges ordförande Lena Käcker Johansson (kd).
Vid festligheterna medverkade även personal från den amerikanska och kanadensiska ambassaden.