Att Stångådalsbanan är betydelsefull och behöver moderniseras ses som en självklarhet bland politiker och tjänstemän i Kalmar län.
– Även Öland ställer upp eftersom det gynnar hela länet, säger Gudrun Brunegård (KD), landstingsråd i Kalmar län.
Så är inte fallet i Östergötland, enligt partikollegan Per Larsson, ledamot i regionfullmäktige.
– Det är tydligt att Region Östergötland är en bromskloss, men där tänker vi agera. Det blir ensidigt om vi inte ser utvecklingsmöjligheterna mot Kalmar.
Gudrun Brunegård igen:
– Vi har länge pratat om vikten av att knyta ihop regionerna, men upplever att det inte finns intresse från våra östgötska kolleger.
Hon pekar på att det redan finns ett väl fungerande samarbete inom sjukvården.
– Då är det ännu viktigare med fungerande kommunikationer. Kalmar finansierar delar av trafiken på östgötasidan för att det är så viktigt för våra länsbor att kunna arbets- eller studiependla.
Framtida utveckling är ord som även Kindas KD-profil Lena Käcker Johansson tar i sin mun.
– Bra kommunikationer är avgörande för Kindas utveckling och den här delen av landet. Det är också en fråga om integration så att människor kan bosätta sig på landsbygden och få en bra framtid i Sverige.
Länsgränsen mellan Östergötland och Kalmar är som en mur för resenärer mellan Linköping och Kalmar. Det märks inte minst på biljettpriserna.
Hultsfred ligger mitt emellan de båda residensstäderna. En resa Hultsfred-Kalmar kostar 89 kronor. En nära nog lika lång tur Hultsfred-Linköping betingar ett dubbelt så högt pris.
– Det gagnar inte intresset för att välja bort bilen för den som reser norrut. Här måste det bli en harmonisering, säger Michael Leijonhud vid Infrastrukturkansliet i Hultsfred.
Kansliet är plattform för kommunerna Linköping, Kinda, Vimmerby, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn och Kalmar med fokus på Stångådalsbanan.
En tuff motståndare i kampen om en upprustad och snabbare järnvägsförbindelse genom småländsk och östgötsk natur är Trafikverket.
Den statliga myndigheten räknar krasst med att befolkningen längs Stångådalsbanan kommer att minska. Då skulle det räcka med busstrafik i området.
Prognoser från Statistiska centralbyrån visar dock på motsatsen. Michael Leijonhud reagerar på de motsägelsefulla uppgifterna.
– I allt för hög grad är det chefer och tjänstemän som bestämmer. Taktpinnen sitter inte hos politiker.
Lena Käcker, värd för träffen i Kisa på tisdagen, håller med.
– Det är mer känslor än fakta som styr.
Per Larsson med inblick från samtalsklimatet i Region Östergötlands mötesrum delar den uppfattningen.
– Det finns en inställning till järnväg redan från början och man kommer aldrig till en seriös diskussion utan allt avfärdas med en suck.
De tre KD-krafterna drar nu sina strån till stacken för att få upp frågan om en upprustning av Stångådalsbanan på de lokal- och regionalpolitiska borden.
Lena Käcker Johansson backas upp av sina majoritetskolleger inom S och M. Förhoppningen är också att få stöd av övriga partier i Kinda.
Frågan är vad som händer på regional och statlig nivå. Per Larsson säger:
– Vi ska göra gemensamma inspel gentemot Trafikverket. Det blir en större tyngd när länen går fram gemensamt.
Gudrun Brunegård anser att Region Östergötland måste dra nytta av sina kranskommuner.
– Linköping står inför en infarktsituation när det gäller bostäder.