Hon inledde sin första jourvecka som anställd på Kisa brandkår nu i veckan och har redan varit med om två ladugårdsbränder och en bilbrand. Sara berättar att man hinner tänka otroligt mycket under de fem minuter man har på sig att ta sig till stationen då det enda hon får se i sin personsökare är texten "brand i byggnad".
- På natten är det ju otäckt nästan, säger hon och tillägger att man hinner tänka mycket på om det är människor eller djur som är skadade eller döda.
Väl på plats vid Utdala en mil öster om Kisa inser räddningsteamet att det är en ladugård som brinner och att varken djur eller människor kommit till skada. Men deras arbete var långt ifrån klart för det. Nu gällde det att se till att hålla tillbaka branden så den inte spred sig. Ett uppdrag som de klarade galant.
När Sara väl kom hem efter nattens bravader hann hon inte mer än in i duschen förrän larmet gick och hon fick ge sig av igen.
- Jag hade hela huvudet fullt med schampo. Det gällde bara att försöka torka sig så gott det gick och sen åka, säger hon.
Det är en trött Sara som möter Corren men det syns att hon trivs med det hon gör. Med en minst sagt händelserik vecka bakom sig berättar hon att hon trivs kanon på den nya stationen och att det känns som att hon valt helt rätt yrke för framtiden.
När sedan dagens eftersläckningsarbete är gjort är det dags för Sara att ta av sig brandmanskläderna och gå på kalas. Om det inte kommer ett nytt larm förstås.