Toppskotten på många av årets julgranar är mycket långa. Som okokt spagetti gånger två.
Eller upp till 60 centimeter, säger Björn Johansson, skogs-vårdskonsulent i Kisa. Bakom den stora tillväxten ligger förra årets väder. Regn och värme vid rätt tid och i lagom mängd när träden satte knopp gav goda förutsättningar. När knopparna sköt fart omkring den 25 maj i år, växte det så att det knakade. Drygt två månader senare, runt den 10 augusti, var toppskotten färdiga.
Långa och barriga. Inte konstigt att det gör ont när knoppar brister.
Den som stod och mediterade över ett granskott i juni hade säkert sett hur det växte i skogen.
-- Säkert, säger Björn Johansson. I juni växer det som allra mest.
Skotten fick extra krut av sommarvädret som gav ljummet regn till en början och därefter värme som höll i sig långt in på hösten.
Framför allt växte topparna på granar som stod fria från konkurrens av andra träd.
-- Men egentligen är det ljuset som betyder mest.
De finaste julgranarna, träden med täta och starka grenar som tål en generöst tilltagen uppsättning julprydnader (inklusive katt som leker Tarzan), hittar man på gränsen mellan hagmark och skog. Åtminstone om man får tro Björn Johansson.
-- De bästa växer fritt på öppna ytor med lite skugga från omgivande björkar.
Där växte i alla fall inte granen som står hemma hos min familj.