En av kritikerna är Bo Dahlgren, Kisa, som irriterar sig över okrattade grusgravar, ogräs och vissna blommor på gravar, bristande bevattning, gravstenar på trekvart och kyrkmurar som sprängs sönder av fukt och kyla.
- Varför låter man det förfalla och vad ingår i skötseln egentligen?
Per Johansson är kyrkogårds- och fastighetschef i Kisa pastorat. Han håller inte med om att begravningsplatserna är på väg att förfalla, men förstår till viss del kritiken.
- Våren är tre veckor tidigare i år och anhöriga vill att allt på kyrkogården ska vara färdigt direkt. När det gäller trasiga murar söker vi pengar för en upprustning.
Enligt arbetsordningen krattas grusgravarna första gången inför pingsthelgen. Innan dess sker en vårstädning med rensning av ogräs, vårplantering av blommor och vattning efter behov.
Ett omfattande jobb som klaras av med hjälp av ordinarie kyrkvaktmästare och säsongsanställd personal. Vid sidan av utearbetet ska vaktmästarna också hinna med gravgrävning och inre tjänst i kyrkan vid gudstjänster, bröllop och begravningar.
I Kisa, Tidersrum och Västra Eneby.
Dessutom ska gravstenar rätas upp efter tjällossningen på våren. Men inte alla.
- Vi får inte röra stenar som vi inte har skötsel på. Det är annans egendom där anhöriga ska ansvara för skötseln.
Och här är en del av problemet när det gäller vården och omsorgen av de dödas vilorum. I vissa fall har kyrkan en gång i tiden åtagit sig att sköta gravar för all framtid. I andra fall väljer anhöriga att själva svara för skötseln (med varierande resultat).
Däremellan finns möjlighet att betala för jobbet. Dels för full skötsel, dels enkel skötsel.
Det betyder att gravar med eller utan skötselavtal kan ligga bredvid varandra. Hur gör kyrkogårdsfolket då med krattning och gräsklippning? Tar allt oavsett vems ansvar det är? Eller lyfter på kratta och gräsklippare där anhöriga ska ta sitt ansvar?
- Vi tar allt just nu, men jag vill ha ett beslut i kyrkonämnden hur vi ska göra i framtiden, säger Per Johansson.
Arbetet på kyrkogårdarna har de senaste åren skett i arbetslag.
- Men det blev inte bra, säger Per Johansson som nu delar upp ansvaret bland sina anställda.
Ytterst ansvarig för kyrkogårdarna är annars den förtroendevalda kyrkonämnden. Skötseln finansieras till stor del genom begravningsavgiften som är obligatorisk för alla.
Oavsett tro ska vi alla i jord förr eller senare.