Gravplats kan vara dödsfälla

Kyrkogårdarna i Kinda pastorat ser osedvanligt stolpiga ut just. Gravstenar stabiliseras för att undvika olyckor.

Till himlen. Stenar, stolpar, blommor, träd, buskar och kyrkotorn strävar alla uppåt. På sikt ska åtminstone stolparna bort.

Till himlen. Stenar, stolpar, blommor, träd, buskar och kyrkotorn strävar alla uppåt. På sikt ska åtminstone stolparna bort.

Foto: Torbjörn Lindqvist

KISA2016-09-17 07:00

Gravstenar över 30 centimeter från marknivå måste klara en belastning på 35 kilo.

Allt enligt en ny lag som trädde i kraft 2015, säger Per Johansson, kyrkogårds- och fastighetschef i Kinda pastorat.

Hösten 2011 dog en åttaåring i Bollebygd efter att ha fått en gravsten över sig.

– Vi har börjat provtrycka, kontrollera dubbar och även säkrat stenar med en stolpe på baksidan och ett band runt stenen.

Lättstötta

Det räcker med en hastig blick över den nedre kyrkogården i Kisa för att konstatera att många stenar inte pallar trycket.

Och så är det även på pastoratets övriga kyrkogårdar i Horn, Hycklinge, Tidersum och Västra Eneby.

Ska det se ut så här i fortsättningen?

– Oh nej, säger Per Johansson.

Tre möjligheter

Berörda gravrättsinnehavare får skriftlig information om sakernas tillstånd och om vad som måste åtgärdas.

För att säkra stabiliteten finns tre vägar att gå för gravrättsinnehavaren.

Antingen fixa det själv. Eller låta ett stenhuggeri eller kyrkogårdens vaktmästare fixera stenen.

I det senare fallet tar pastoratet ut en avgift på 2 200 kronor.

Den som vill göra jobbet på egen hand får sex månader.

Tunga pjäser

En kyrkogård är både allmän plats och arbetsplats där människor rör sig kring stenar som väger runt 200 kilo.

Därav måste gravstenarna stå stadigt.

– Det är på grund av olycksrisken och arbetsmiljömässigt för dem som arbetar på kyrkogården.

Per Johansson räknar med att inventering och justering av stenar kommer att ta minst tre år innan allt är färdigt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om