Idén kläcktes året innan i samband med ett ungdomsläger som Linköpings stift anordnade vid Hovby gård strax intill Västra Eneby kyrka.
Den då 15-åriga Ingrid var en av deltagarna när komminister Erik Nilsson med flera bestämde att midsommarfirandet skulle hållas på Mariebergsängen.
Förutsättningarna var enklast tänkbara: En öppen plats med utrymme för midsommarstång och danslekar. Men ingen musik som ackompanjerade. Däremot kaffeservering när ringlekarna var avklarade.
-- Fru Kjellgren från Kafé Columbia i Kisa satt och sålde kaffebiljetter.
Precis som i dag avrundades firandet med att festdeltagarna gick ett par hundra meter till kyrkan för en stillsam avslutning.
Och det är stunden i kyrkan som Ingrid Gustafsson tycker allra bäst om.
-- När jag var ung var det dansen som var roligast, men på senare år är det kyrkan med de tända ljusen, alla blommorna och de vackra sommarpsalmerna som jag tänker på främst.
Firandet i Mariebergsängen blev snabbt populärt. I slutet av 1950-talet togs beslutet att flytta till Eklunden. En lummig kulle mitt i odlingslandskapet.
Uråldriga ekar silar solljuset över midsommarfirarna, och är det regn fungerar träden som paraplyer. Åtminstone för en stund.
Än en gång är midsommarstången klädd i Västra Eneby och med största sannolikhet är Ingrid Gutsafsson på plats i kväll. För 70:e gången i obruten svit.