-- Vi vill hålla ner kalvstammen och behålla de produktiva och lite äldre älgarna, säger Anders Gruvaeus, ordförande i Kinda jaktvårdskrets.
Det låter som att en hel årskull skulle utplånas i höst och vinter. Men riktigt så illa är det inte, enligt Anders Gruvaeus.
-- Omkring 50 procent av årets kalvar blir säkert kvar.
Tidigare år har älgjägarna siktat in sig på de större djuren.
-- Därför är äldre djur ovanliga i skogen och chansen för en älgtjur att bli 2,5 år är jätteliten. Nu strävar vi i stället efter att höja medelåldern och andelen tjurar.
En åtgärd som älgkorna förmodligen välkomnar.
-- När korna väljer hanne, vill de ha en stor rejäl tjur som kan föra generna vidare.
Tillgången på älg i Kinda varierar. Flest finns i skogarna runt Tidersrum och Mjölsefall väster om Kisa. Glesast mellan älgarna är det i trakterna kring Horn och Hycklinge.
-- Generellt tror jag tillgången är lägre än tidigare år.
Det beror på att skafferiet i skogen sakta men säkert krymper för älgen. Dels på grund av konkurrensen från rådjur och hjort (framför allt öster om sjön Åsunden där klövstammen är stor), dels för att älgens favoritkäk, tall, minskar successivt i skogarna.
Eftersom älgen gör stora skador på skogsplanteringarna binder den ris för egen rygg. Skogsägarna blir obenägna att plantera tall vilket i sin tur minskar tillgången på älgfoder.
-- Det blir som en nedåtgående spiral, säger Anders Gruvaeus.
Annars har sommaren varit gynnsam för älgen. Sol, värme och regn (i juli) gav mycket och näringsrikt foder.
-- Det borgar för bra kalvar med förhoppningsvis en slaktvikt på cirka 70 kilo.
Med sviktande älgstam påpekar Anders Gruvaeus vikten av att jaktlagen i Kinda rapporterar sina älgobservationer till länsstyrelsen.
-- Det är jätteviktigt så vi har koll på stammen.
Fortsätter den att minska finns risken att den traditionsfyllda och naturvårdande älgjakten hotas, tror Anders Gruvaeus.
-- Med en mindre älgstam blir det svårare att hålla uppe intresset för älgjakten.