Tillsammans med kollegor vid universitetet på Kreta har han under lång tid undersökt matvanor bland 24 barn i en bergsby på den grekiska ön.
- Vi ville jämföra resultaten med en liknande by i Sverige och då blev det Kisa.
I samarbete med Kisa vårdcentral har 24 barn mellan ett och tolv år, tillsammans med föräldrar, berättat om sina kostvanor utifrån ett standardformulär.
- Det blev ingen skillnad. Även om det är få barn är resultatet så pass hållbart att det är statistiskt säkerställt, säger Tomas Faresjö.
Han ser flera förklaringar. Svenskarnas matvanor har förändrats över tid i samband med ett större resande utomlands och ett ökande intresse för mat och diet.
- En jätteviktig del är också fruktmellanmålet på förskolor och fritidshem liksom den svenska traditionen med lördagsgodis.
En annan viktig svensk tradition är en bra frukost. Här ser Tomas Faresjö en negativ utveckling på Kreta sedan västvärldens hamburgerkedjor och lågprisbutiker etablerat sig på ön.
- En hel befolkning är på väg att ändra sina matvanor till det sämre medan vi i Sverige blir bättre.
En tydlig skillnad är också att Kretabarnen gärna äter bullar eller söta kakor till frukost. Däremot mumsar de på nyttiga nötter betydligt oftare än Kisabarnen. De grekiska barnens föräldrar använder dessutom betydligt mer av den nyttiga olivoljan än familjer i Kisa.
Med de intressanta resultaten som grund vill Tomas Faresjö och hans grekiska kollegor utöka forskningen.
- Den har väckt så många frågor. Därför ska vi diskutera med Kreta och Kisa om att eventuellt jämföra hela skolklasser så att vi åtminstone har ett par hundra barn med i undersökningen.