FrÄn vÀnster: Tommy Nilsson, Per Ericsson, Janne Persson och HÄkan Jonsson.
â Den hĂ€r motorfestivalen Ă€r en grej att ha pĂ„ sin bucket list, sĂ€ger Tommy Nilsson nĂ€r vi hörs en dryg vecka efter evenemanget.
Festivalen innefattar en motortÀvling pÄ den lÄnga sandstranden i Römö och en marknadstillstÀllning med orkestrar, mat, dryck och annan försÀljning.
â Kravet för tĂ€vlingen Ă€r att alla fordon, oavsett om det Ă€r bilar eller motorcyklar, mĂ„ste vara tillverkade före 1947. Det borgar ju för att det inte gĂ„r jĂ€ttefort, men det Ă€r heller inte det som Ă€r grejen.
TÀvlingen innefattar en strÀcka om ungefÀr 200 meter, dÀr tvÄ fordon Ät gÄngen tÀvlar mot varandra om att komma först i mÄl. Motorfestivalen och dess tillhörande tÀvling har körts i fem Är i modern tappning, med undantag för förra Äret.
â Den hĂ€r tĂ€vlingen kördes pĂ„ samma strand fram till 1924, men dĂ„ skedde en olycka och det var slut pĂ„ det roliga.
För Tommy var det första gÄngen pÄ motorfestivalen i Är, likasÄ för hans fyra vÀnner. Han vittnar om ett stort evenemang med mycket mÀnniskor i publiken.
â Det Ă€r ett enormt stort omrĂ„de och det var vĂ€ldigt mycket folk. De trodde att det skulle komma ungefĂ€r 10 000 personer, men det rĂ€cker inte pĂ„ lĂ„nga vĂ€gar. Jag tror nĂ€stan att det kan ha varit det dubbla.
Rolls Youce V12-motor. Vann alla heat, inklusice spitfirefinalen.
Det hÀftigaste med motorfestivalen tyckte Tommy var en bil frÄn 1930-talet med en V12-motor tillhörande ett flygplan.
â Den var dubbelt sĂ„ stor som de andra bilarna och lĂ€t sju gĂ„nger sĂ„ mycket, skrattar han.
Kommer du Ă„ka tillbaka till festivalen?
â Det Ă€r inte omöjligt.