Bröderna var ute i en roddbåt med utombordsmotor.
De höll till vid polcirkeln, polcirkelmärket syntes i närheten. Sedan Jan fått den väldiga fisken på kroken -- de pirkade -- kämpade främst Jan i nästan fyra timmar för att få fisken ombord. Den hade fastnat på kroken klockan 00.25.
Det var ljust, för solen lyser där högt i norr, även mitt i natten.
Bröderna lyckades emellertid inte klara fångsten av egen kraft. Hälleflundran drog i väg med båten dit den ville, ibland höll hon, för det var en hona, till på hundra meters djup.
- Det var bara för Jan att släppa henne så pass att kroken inte lossnade från flundran, alltså inga jättehårda ryck.
Nå, krafterna började ta slut för Jan när en norsk fiskare, Odd Hilstad, kom fram till dem i sin taxibåt.
-- Odd undrade vad vi höll på med och vi sa att vi tror att vi har en fisk på minst femtio kilo på kroken. Det svaret gjorde att han beslöt att hjälpa oss. Han tog av sig finkläderna, på med slitna byxor och jacka, och började jobba.
- Odd fäste en kniv vid ena åran och lyckades träffa fiskens huvud så hårt att den dog. Odd förklarade för oss att det var tur att vi inte lyckades få upp fångsten i den lilla båten för då hade den vält oss i havet.
- En sådan här fisk besitter nämligen en oerhörd styrka.
En norsk lokaltidning samt norska riksradion hörde av sig och intervjuade Jan Engdahl.
- Så även i Norge, där man får stora havsfiskar, tyckte de detta var sensationellt, säger Christer som åt en bit av hälleflundran häromdagen.
- Så gott det var!