- Visst har vi påverkat sjön, men sammantaget har det fungerat som vi hoppades, säger Anders Ekberg, skötsel- och miljöledare vid Södra skog.
Enligt de senaste provtagningarna är de biologiska värdena tillbaka på samma nivåer som före sjölagringen. Med ett undantag: Fosforhalten i bottensedimentet.
- Den kan vi inte göra något åt, men den klingar successivt av inom tio-femton år.
Att lagra timmer i Kisasjön blev en nödlösning för Södra i samband med stormen Gudrun för exakt tre år sedan. Uppskattningsvis föll 200 miljoner träd i södra Sverige. Av dessa hamnade närmare två miljoner så småningom i Kisasjön för att skyddas mot missfärgning och rötangrepp.
Sjön, som just hade friskförklarats efter tidigare föroreningar, blev än en gång rik på näring i form av fosfor. Och samtidigt fattigare på syre. Dessutom missfärgades vattnet av stora mängder bark.
Hos Södra var man ändå mest bekymrad för vad som kunde hända med kvicksilvret som sedan flera decennier ligger bundet i bottensedimentet, säger Anders Ekberg.
- Det fanns en väldig oro för att kvicksilvret hade rört sig. Därför lät vi göra en stor undersökning i sjön och nu visar det att kvicksilvret legat stilla hela tiden. Det var otroligt skönt att få det beskedet.
Vad hade hänt annars?
- Då hade vi hamnat i en väldigt svår beslutssituation där vi hade fått fundera på om vi skulle sanera sjön.
Risken var överhängande att de tunga virkespaketen skulle röra om på bottnen när de sänktes ned i den grunda sjön.
- Men arbetet skedde med försiktighet och vi rörde aldrig bottnen. Dessutom hölls buntarna ihop med band.
Kisasjön blev åter aktuell som lagringsplats efter stormen Pers härjningar för ett år sedan.
- Men kritiken var så stor att vi avstod, och så här i efterhand känns det rätt.
Södra hittade i stället en lagringsplats på land vid Brokind där det just nu ligger cirka 50 000 kubikmeter stormfällt virke.
Södras slutrapport över timmerlagringen i Kisasjön överlämnas till länsstyrelsen i månadsskiftet februari-mars.