För att industrierna vid Ödängsområdet ska expandera behövs mer mark. Kommunen har gjort justeringar i detaljplanen och en ny version har legat på granskning under våren 2025.
Kinda kommun gick flera synpunktsförfattare till mötes, dock inte Linnea och Johan.
De arrenderar runt fyra hektar av marken och använder den till att odla vall. De betonar att det inte handlar om att de blivit illa behandlade, utan om att brukbar åkermark försvinner.
– Det är viktigt för hela samhället, inte bara för oss. Alla måste ju äta, och det är inte så att kommunen skapar ny jordbruksmark någonstans. Man undrar vad Kinda kommun gör för att säkerställa självförsörjningsgraden, säger Johan.
Linnea menar att man inte löser problemen med åkermark som försvinner genom att "kasta pengar på det".
– Vi visste att marken skulle kunna komma att användas till industrin när vi skrev på arrendet, så det är inte så att det är synd om oss. Det är principen, att åkermark försvinner, säger hon.
Vad har ni fått för andra svar?
– Att det är ett politiskt beslut och att vi måste få företag till kommunen. Vi är också företagare, men det är som att den gröna produktionen inte räknas. Så länge någon vill bruka jorden är den värd att bruka, säger Linnea.
Hur känns det?
– Man blir besviken och lite uppgiven. Vi driver ju också en del av samhället. Det är klart att samhället måste växa, men det behöver inte ske på någons bekostnad, säger Johan.
– Har man en gång byggt på åkermark går det inte att ändra sig. Snart finns det ingen åkermark alls kvar, men ska vi kunna ha matproduktion måste vi också ha vinterfoder, säger Linnea.
Om – eller när – Johan och Linnea blir av med marken kommer de också att behöva dra ner på antalet djur på sin gård. Exakt hur många djur de behöver göra sig av med beror på hur stor del av marken som försvinner.
– Får vi inte ihop det grovfoder vi behöver så måste vi göra oss av med djur. Så enkelt är det, säger Linnea.
Paret söker efter ny mark att arrendera. Det är de inte ensamma om, menar de.
– Att det inte finns någon ledig mark tyder ju också på att det behövs åkermark, säger Linnea.
Kommunens planarkitekt Samuel Sundin handlägger ärendet.
– Så långt det är möjligt vill vi inte bygga på jordbruksmark. Det är en jätteviktig resurs.
Samtidigt måste verksamheter och företag ha möjlighet att utvecklas, menar han.
Samuel Sundin hänvisar till översiktsplanen där kommunen har inventerat samtlig kommunal jordbruksmark och gjort en uppskattning av dess kvalitet.
Jordbruksmarken runt Ödäng är, enligt honom, ett sådant område som skulle kunna användas till något annat.
– Såklart går det att använda marken som just jordbruksmark. Men om vi ska väga all jordbruksmark i kommunen mot varandra har vi sett att det är små tätortsnära jordbruksarealer som kanske inte har lika hög produktivitet som andra ytor.
Johan och Linnea driver ju också en verksamhet. De menar att de kommer att påverkas när de blir av med sitt arrende. Hur ser ni på det?
– Vi hoppas att de hittar annan mark att odla vall på. Det kommer att bli en diskussion med dem hur vi ska hantera arrendet de har.
Kan du förstå att Linnea och Johan känner sig uppgivna?
– Definitivt. Det är klart att det är tråkigt. Hade jordbruksmarken inte varit kommunal hade vi inte gjort anspråk på den.