Lärare ska testa åskådarrollen

Att gripa in eller inte, det är frågan. En grupp lärare på Värgårdsskolan ska göra eleverna medvetna om hur de kan agera när de blir åskådare till mobbing eller bråk.

Foto: Fotograf saknas!

KISA2007-03-30 00:00

- Åskådarrollen är lite försummad, men den är viktig. Finns det inga åskådare är det ofta inget kul att tracka andra, säger Johnny Sjöström.

Han, Anna Johnsson-Svallin, Marie Nordh, och Katarina Svartz-Saint Cyr har utbildats i hur man kan använda en viss pedagogik för att jobba med eleverna och göra dem medvetna om att de oftare än de tror hamnar i åskådarrollen. Pedagogiken är framtagen av Forum för levande historia, ett projekt som heter "Spelar roll". Tjugo skolor i landet är pilotskolor, som kommer prova övningarna under april, för att sen utvärdera dem. Värgårdsskolan är alltså en av dem. Tanken är sedan att materialet ska spridas bredare.

Vilka egenskaper skiljer

- Övningarna lyfter fram reflektioner och skapar diskussioner. Det kan i sin tur leda till identifikation och ett mer empatiskt tänkande, säger Katarina Svartz-Saint Cyr.

Pedagogiken är sammansatt av olika övningar som ska passa alla, individuella, i par och i grupp. Det är till exempel skrivövningar, heta stolen och fyra hörns-övningar.

- Den har många nyttor. Man kan diskutera med eleverna vad som skiljer en åskådare från någon som ingriper, vilka egenskaper har den personen, och vilka andra faktorer påverkar, säger Marie Nordh.

Som en halkbana

Tanken är inte att med pekpinnar säga vad som är rätt och vad som är fel, eftersom det oftast inte finns något sådant. Men lärarna vill att de ska reflektera och tänka igenom olika situationer i förväg, så att de känner sig säkrare om de skulle uppstå i verkligheten.

- Det är som med halkbanan innan man tar körkort. Har man kört den så vet man ungefär vad som händer och vad man ska göra om man skulle tappa greppet, säger Johnny Sjöström.

Vill inte bli inblandad

Anna Johnsson-Svallin har redan testat pedagogiken i en klass, och hon fick bra respons. Först fattade inte eleverna alls vad det handlade om, berättar hon, men när diskussionerna väl kom igång var det flera som hade erfarenheter att dela med sig av.

- De fick diskutera orsakerna till att man inte ingrep i grupper, och alla grupper kom fram till ungefär samma sak. Ett: att man inte vågar av rädsla för att själv bli utsatt och två: att man inte har med saken att göra och inte vill bli inblandad, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om