Vi sitter i personalutrymmet bakom lagret i den butik som i slutet av 1970-talet byggdes som ett litet Domusvaruhus. Här skulle Kisaborna kunna köpa allt det de behövde i det dagliga livet: från skor och leksaker till leverpastej och cykelslangar.
Domus hade kommit till Kisa bara några år innan idén om centralt placerade fula fyrkantiga varuhus med allt för familjen skulle visa sig vara föråldrad. Kisas Domushus var nu inte fullt så fult, och inget kan väl ligga ocentralt i Kisa, men 1992 fick Domus kapitulera även här, till förmån för en vanlig Konsumbutik.
Egon Staaf och Inger Peterson är som sig bör klädda i Konsumvästar. Tillsammans bildar de hälften av butiksrådet, deras äkta hälfter utgör den andra delen. Varför de är medlemmar i Konsum råder ingen tvekan om. Den pensionerade polismannen Egon Staaf är gammal aktiv socialdemokrat, med hjärtat till vänster.
-- Att man äger tillsammans, att man handlar med sig själv och att ingen annan tjänar pengar på mig, var orsaken att jag gick med i kooperationen. Jag har samma inställning i dag, det är därför jag sitter med som ägarrepresentant.
Inger Peterson är inte bara medlem - 1957 började hon jobba i Konsum, och hade nog gärna varit kvar i dag om inte kroppen sagt i från. Men genom att vara aktiv i butiksrådet håller hon kontakten med sin gamla arbetsplats och sina arbetskamrater.
Butiksrådets verkliga funktion är också mer social än något annat. Någon inverkan på hur butiken drivs, vilket sortiment som finns eller andra avgörande frågor har det egentligen inte.
-- Vi har aktiviteter för medlemmarna och försöker värva nya medlemmar. I butiken ordnar vi tipspromenader och insamlingar till Vi-skogen.
Medan Inger Peterson tror att folk ser skillnaden mellan att vara medlem i Konsum och ha Medmera-kort och att handla hos Ica och ha Ica-kort, så tror föreståndaren Lars Simonsson inte alls att det gäller - åtminstone inte för den yngre generationen.
Lars Simonsson har också varit med i Konsum ett bra tag. Han började redan i mitten av 1970-talet, som skoltrött 16-åring i en av Kisabutikerna.
Med den osentimentala inställning som man bara kan ha när man ser hur saker fungerar inifrån kan han konstatera att Kooperativa Förbundets och Konsums negativa utveckling under de senaste decennierna, både orsakats av och medfört många omorganisationer och förändringar i koncept.
Men sedan mitten av 1990-talet har utvecklingen för Konsum i Kisa vänt, även om man inte nått så långt i omprofileringen som i storstadsbutikerna. I Stockholm är Konsum rent av inne bland ungdomar, menar Lars Simonsson.
-- Vi har haft svårt att få in yngre personer. Konsum upplevdes som lite tråkigt. Konsum i Stockholm är modernt, med fina fräscha butiker. Man har ett modernare sortiment som inte gynnar pensionärer, men som lockar unga.
Lars Simonsson kan också konstatera att Konsum och Ica blir allt mer lika. Och det är inte med självklarhet så att det är Konsum som härmar Ica - ofta är det tvärtom. När Lars Simonsson låter antyda att han gärna skulle bestämma mer över butiken, 90 procent av sortimentet är till exempel centralstyrt, så ser han också att Icahandlarna tappat kontrollen över sina butiker. Efter samgåendet mellan Ica och holländska storkoncernen Ahold har centralstyrningen blivit allt viktigare och möjligheterna att skapa en egen profil tagits bort.
-- Ica vill numera ha anställda butikschefer, precis som Konsum. De har poäng på korten, en form av återbäring som vi alltid haft.
Konsum har blivit Ica. Ica har blivit Konsum.