- Allt beror på vilka volymer det handlar om. I slutändan måste vi ju få lönsamhet i trafiken, säger BK Tågs vd Rolf Torwald.
- Tekniskt är det lite speciellt med Stångådalsbanans radioblockssträcka som kräver en viss utrustning. Men det är inga problem, vi har ju kört där förut.
Det var den 30 mars 2001 som det sista godståget avgick från Kisa station. Då hade transportbolagen Green Cargo och BK Tåg under vintern försökt att hitta en vinstgivande lösning på de spårbundna frakterna på Stångådalsbanan, men misslyckats.
Sedan dess sker transporterna uteslutande med lastbil. Bland annat till och från Kisas största företag Kindasågen och pappersbruket Swedish Tissue.
Pappersbruket väntar just nu på ett efterlängtat tillstånd från Miljödomstolen att få fördubbla produktionen av papper. Klartecken därifrån innebär att även det in- och utgående godset ökar med det dubbla. I första hand i form av gasol och pappersmassa in i fabriken och färdigt mjukpapper ut från densamma.
- Får vi tillstånd att göra 70 000 ton papper per år klarar vi transporterna enbart med lastbil, säger Gunnar Karlsson, miljöansvarig vid bruket.
- Men vi ser fördelar på sikt att det blir spårbunden godstrafik igen och följer frågan såväl tekniskt och ekonomsikt som miljömässigt.
Förra kommunalrådet Majlis Johansson (s) drev på för att rädda godstågen på Stångådalsbanan. En av funderingarna var att Kindasågen och pappersbruket tillsammans kom upp i tillräckligt stor volym för att en entreprenör skulle nappa.
Frågan är hur det nytillträdda kommunalrådet Anders Ljung (c) ställer sig i frågan.
- Vi avvaktar Miljödomstolens svar den 13 februari.
En regelbunden godstrafik vore det bästa för oss, säger BK Tågs Rolf Torwald.
- Helst vill vi rulla varje dag.
En avvaktande hållning har även Kindasågen, enligt platschef Lennart Englund.
- I dagsläget jobbar vi inte för att få tillbaka godstågen och det av två skäl. Dels får vi räkna med en stor investering på den del av industrispåret som vi ska ta ansvar för, dels har vi ett relativt lågt behov av leveranser på järnväg.
Hur gör ni om möjligheten skulle yppa sig?
- Ja, det beror på hur våra kunder vill ha sina leveranser. Det handlar mycket om att få transporterna i rätt tid och på rätt plats.
Lennart Englund berättar om tidigare svårigheter med mötesplatser på banan där godstrafiken har fått vänta in persontrafiken som har företräde.
- Ska det fungera måste trafiken flyta bättre.