-- Det finns ingen anledning att fortsätta när allt det roliga är borta och det som återstår bara är jobbigt och besvärligt, säger klubbens vice ordförande Jocke Ruhlander.
Kinda brukshundklubb bildades 1996 och dess korta historia har kantats av problem med att hitta en permanent hemvist. Medlemmar, hundar, kursdeltagare och instruktörer har försökt att känna sig hemma på lånat utrymme vid Tolvmannabacken i Kisa, Bergavallen i Slätmon och senast i Kisa Folkets park. Hela tiden med känslan av att vara i vägen för andra intressen.
Samtidigt har föreningen utan framgång sökt med ljus och lykta efter ett eget markområde i närheten av Kisa.
-- De flesta av medlemmarna är från Kisa, så därför vill vi helst vara i närheten av samhället.
Och kraven är blygsamma. Det som behövs är att få arrendera en relativt plan yta på 50 gånger 125 meter. Och klubben är beredd att betala.
-- Vi kräver inga bidrag utan pengar finns i klubben. Marken är det viktigaste och att vi kan sätta upp belysning för träning även vintertid.
De återkommande flyttningarna från plats till plats och ett föreningsliv i kappsäck har satt spår i klubbens medlemsregister.
-- Vi har minskat med hälften, från hundra medlemmar till omkring femtio i dag. Bland andra har flera instruktörer och tävlingsledare lagt av.
Hoppet står nu till kultur- och fritidsnämndens ordförande Torbjörn Gustavsson (s) som tagit sig an hundklubbens besvärliga situation.
-- Problemet måste lösas, men det som komplicerar det hela är att vi har för mycket privatägd mark i Kinda.
Torbjörn Gustavsson och kultur- och fritidsförvaltningens chef Jerker Carlsson träffar kommunledningen i nästa vecka.
-- Nu gör vi en kraftansträngning. Flera förslag vi tittat på har fallit, nu hoppas jag att hundklubben ska kunna överta en del av den mark som kommunen arrenderar ut till jordbrukare.
-- Går inte det är det dags att ställa frågan om inte de privata markägarna bör ta ett större ansvar för föreningslivet i vår kommun.