-- Och jag vill bo kvar i Kisa. Här trivs jag och här har jag många vänner.
Hon fick beskedet av Migrationsverkets personal i deras asylkontor i bostadsområdet Singelberget i Kisa. Nu har Nena Ferreira papper på att hon och hennes två små döttrar har beviljats asyl av humanitära skäl.
Hon är mycket glad, ja hon är jättelycklig och viftar med de livsviktiga dokumenten när jag möter henne några minuter senare. Treåriga Marcia och åtta månader gamla Katia rycks med i den uppsluppna stämningen och kluckar av skratt.
Som nyblivna Kisabor deltog de vid nationaldagsfirandet på hembygdsgården på torsdagskvällen.
Corren har tidigare berättat om Nena Ferreira som kom som asylsökande till Sverige i oktober förra året. I all hast hade hon lämnat ett krigshärjat och fattigt Angola för att finna en ny framtid. Långt från den afrikanska kontinenten, långt från nära och kära och långt från sitt språk, sin kultur och sina hemtama vardagsrutiner.
Nyförlöst och med endast en resväska som bagage fick hon, med stöd av Migrationsverket, tillfälligt tak över huvudet i bostadsområdet Linnékullen i Kisa. Där har hon under hösten, vintern och våren gått i oviss väntan på besked.
Med det positiva beslutet från Migrationsverket i ryggen vill hon nu fira sitt livs största förändring.
-- Jag ska ha en fest för mina vänner, men det får bli i den nya lägenheten.
Som flykting med uppehållstillstånd måste hon flytta till en egen bostad. Då upphör också den statliga dagersättningen från Migrationsverket och kommunen tar över ansvaret.
Nena Ferreira har också eget ett ansvar. Som att lära sig det svenska språket ordentligt för att sedan skaffa sig en utbildning och hitta ett arbete.
Men först gäller det att ordna med egna möbler. De sängar som Nena och barnen sover i ännu ett par nätter, tillhör Migrationsverket och ska inom kort stå till förfogande för nya asylsökande.
Fotnot: Tidigare artiklar om Nena Ferreira har varit införda i Corren den 24 oktober, 5 november och 22 december 2001 samt den 4 maj 2002.
Konventionsflykting är den som har skäl att vara rädd för förföljelse i sitt hemland på grund av: sin ras, sin nationalitet, att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp, sin religiösa eller politiska uppfattning.
Enligt svensk lag kan även personer som inte är konventionsflykt- ingar få asyl. I lagen kallas dessa personer skyddsbehövande.
Skyddsbehövande är den som har lämnat sitt hemland och: har starka skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr, behöver skydd på grund av krig eller miljökatastrof i sitt hemland, är rädd att bli förföljd på grund av sitt kön eller sin homosexualitet.
Personer som har starka humanitära skäl kan också få stanna i Sverige.
Person som får asyl i Sverige får i regel permanent uppehållstillstånd, vilket betyder att han eller hon kan få bosätta sig här för gott.
(Källa: Migrationsverket)