Berättelserna som nått Corren kring den om- och tillbyggda gympahallen är många. Flera av dem har drag av så kallade vandringshistorier.
Så vad är egentligen sant, Carlo Schuiling, idrottslärare på Värgårdsskolan?
- Det finns en del saker som inte är färdiga och annat som man är förvånad över.
Renovering inleddes för snart ett år sedan. Corren har tidigare berättat om bärande väggar som inte fanns där de skulle, problem med fukt och en felaktig grusblandning i betongplattan.
På ett tidigt stadium gjordes även upptäckten att dörrarna till hallen öppnades inåt. En livsfarlig teknisk finess som snabbt rättades till.
Men problemen fortsatte med sprickor i golv, dörrkarmar som trillade ner efter att ha träffats av bollar, dörrstopp som lossnade och en vikvägg som inte fungerade.
Dessutom var det fram tills nyligen omöjligt att städa ordentligt i bastun eftersom sittbänkarna var igenbyggda.
- Mycket av det här är fixat och nu börjar det likna nåt, säger Carlo Schuiling och skrattar.
Galghumorn har blivit ett sätt att stå ut med alla fel och brister det senaste året.
- Det har varit oerhört jobbigt, men vi försöker att hålla humöret uppe.
Även när det inte gick att låsa utrymmet för styrketräning på grund av att en av nödutgångarna då skulle bli blockerad.
Fortfarande väntar Carlo Schuiling och hans idrottslärarkollega Marie Andersson på skohyllor, dörrmattor och duschdraperier till omklädningsrummen samt draperier vid läktarhyllan.
- Det blir säkert jättebra när allt är klart, säger Carlo och fortsätter:
- Framför allt har vi fått fler omklädningsrum och det betyder mycket.