Initiativet till utställningen har tagits av Åke Sellberg, Vadstena, som i flera decennier har intresserat sig för den psykiskt sjuka kvinnans levnadsöde och konstnärskap.
-- Tanken är att samla in så mycket som möjligt och dokumentera materialet för att sedan lämna över det till en konstvetenskaplig institution.
Sammanlagt finns 25--30 målningar med landskaps- och naturstudier, stilleben och porträtt. Flera av dem i naivistisk stil och med sagomotiv.
Signaturen Jin, hennes riktiga namn är skyddat av sjukvårdssekretessen, föddes 1900 i Kvillinge utanför Norrköping. Hon klarade folkskolan med goda betyg och utbildade sig senare till hårfrisörska. 1926 reste hon med fartyget Stockholm till USA där hon ett år senare gifte sig. Hon återvände till Sverige 1932 och visade då tecken på psykisk sjukdom.
-- Läkarna trodde att det kunde röra sig om hemlängtan, säger Åke Sellberg.
Hon togs in på Birgittas sjukhus i Vadstena hösten 1934 där hon kom att stanna i fem år. Hon vårdades för schizofreni och hade både syn- och hörselhallucinationer.
Den 12 december 1936 finns en anteckning i journalen att "patienten på lediga stunder börjat syssla med målning, ej utan viss talang".
Intresset för målning tilltog, men i sitt dåliga psykiska tillstånd åt hon av oljefärgerna. När de togs i från henne gjorde hon egna färger av växter och örter. Oljan till färgerna samlade hon från maskinerna i sjukhusets tvätteri.
Den 1 november 1939 flyttades hon till Kisa där hon blev den första patienten på det nyöppnade vårdhemmet (i det före detta epidemisjukhuset på Ödängsområdet).
Här blommade hennes konstnärliga skaparkraft ut i detaljrika bilder. Hon målade först på gardinväv, omslagspapper, smörpapper och kartong, senare på duk.
-- Hon arbetade länge med sina målningar och det var möjligen ett sätt för henne att få kontroll på tillvaron. Det blev en fast punkt i vardagen på samma sätt som för Vincent Van Gogh och andra schizofrena konstnärer.
Enligt Åke Sellberg var Jin mycket intresserad av djur och natur, och hon ägnade åtskilligt med tid i omgivningarna runt vårdhemmet.
Från mitten av 1950-talet inleddes en ny medicinsk behandling med Hibernal och hon blev lugnare till sinnet. Samtidigt ebbade intresset för måleriet ut, men bilderna bevarades.
En av dem, en lång bonadsliknande tavla med tomtar och djur, hängdes varje jul upp på vårdhemmet tills det lades ner 1984. Bilden finns med bland de cirka 15 målningarna som visas på utställningen.
Gunhild Karlsson, Kisa, arbetade i många år på Kisa vårdhem och hon kommer ihåg Jin som en "fin människa".
-- Hon hade ju varit i Amerika.
-- Jag minns också att hon inför sin 70-årsdag sa att hon skulle köpa en röd klänning och ett par lackskor.
Men det blev aldrig någon ny klänning eller nya skor till högtidsdagen den 14 december 1970. Våren före insjuknade Jin i lunginflammation och avled på Kisa lasarett.
Hon fick heller inte vara med när ett 20-tal av hennes bilder för första gången visades offentligt på Östergötlands länsmuseum i Linköping 1973.
Utställningen blev uppmärksammad av kritikerkåren som framhöll de mogna målningarna och deras konstnärliga kvaliteter.
Utställningen i Kisa pågår under tiden 5--25 mars. I samband med invigningen på fredag berättar Åke Sellberg om bildmakaren Jin. Han hoppas då också att komma i kontakt med människor som har något att berätta om henne.