Emma Lundberg och klasskompisen Hedvig Goldhahn, som båda skriver dikter, snackade en dag om varför poesin för en så tynande tillvaro.
– Musiken är en så stor grej, men litteraturen och särskilt poesin har hamnat i skuggan. I Linköping har det ju nästan inte hänt något sedan Tage Danielsson, säger Emma.
Men man kan ju inte bara sitta och klaga på att det inte händer något. Emma och Hedvig frågade poesiskrivande vänner om de ville vara med i en diktantologi – och det ville de. Emma startade ett eget förlag för att kunna få boken utgiven. Turligt nog bor Emma granne med Karin Almlöf som har erfarenhet av att driva förlag.
– Det är så mycket frågor. Vilket datorprogram är bäst? Vilka tryckerier? Hur tjockt papper ska man välja?
Nu lägger Emma sista handen vid antologin som ska tryckas i runt 500 exemplar. Priset blir facila 45 kronor.
– Vi har inget som helst vinstsyfte med boken. En tolvåring som ser den på ett kafé ska ha råd att köpa den. Det viktiga är att tillgängliggöra poesin och uppmuntra andra att skriva, säger Emma.
De två första exemplaren förhandsbokades av ingen mindre än Bob Hansson, en av Emmas stora förebilder inom poesin, konstaterar hon nöjt.
I vår ska Emma Lundberg medverka i Kisas poesifestival 23 april och dessutom hålla i ett poesitema på Café Columbia.
– Drömmen är att starta en poesitidning. Men just nu går det inte, jag ska till Dalarna och gå en folkhögskolekurs i ekologisk odling.