-- Det är något i rytmen som gör att det låter som en barnvisa. Och det låter trevligt.
Född i Kina, i många år hemmahörande i England, men sedan en månad tillbaka bosatt i Rimforsa.
I bagaget har hon kunskaper i engelska och swahili. Däremot har kinesiskan sjunkit ner i glömskans djupa brunn.
Nu vill hon lära sig svenska.
-- För att tala och förstå. Annars är jag orolig för att inte få jobb.
Redan efter ett par lektions-pass hos SFI-läraren Annette Hamilton märker Nelsea Fagerlund var svårigheterna ligger. Inte bara det kniviga sje-ljudet som ställer till problem för många invandrare i Sverige.
-- Det är också svårt att fånga rytmen och veta skillnaden mellan de långa och korta vokalerna.
Det håller kurskamraten Nigel Tarr med om.
Efter ett långt yrkesliv som kock, bland annat 20 år i Soho i London, bor han sedan ett drygt år i Slätmons gamla stationshus.
-- Det svenska språket är attraktivt att lyssna på. Jag förstår lite, men har aldrig praktiserat det. Som engelsman överlever man utan att kunna andra språk. Särskilt i Sverige där människor älskar att tala engelska om de får chansen.
-- Risken är då att man blir lat och inte lär sig. Men nu måste jag.
I vår går flyttlasset till Älvdalen där Nigel har köpt en mind-re turistanläggning med restaurangkök som han ska driva tillsammans med sin hustru.
Den tredje eleven i nybörjargruppen är Tanja Lundmark från Sankt Petersburg i Ryssland. I november flyttade hon till Oppeby och nu vill hon så snabbt som möjligt lära sig svenska.
-- För att kunna tala, konversera och förstå livsstil, kultur, ja allt.
Även Tanja tycker att det är svårt med de svenska vokalerna. Varför långt "o" i bord och kort "o" i bort? För att inte tala om pluralformerna: ett bord--flera bord, men en sjö--flera sjöar. Bara att säga sjö är ju svårt nog.
-- Men det är också många ljud som liknar varandra i ryskan och svenskan. Vissa ord är till och med samma, som till exempel kastrull och reklam.
SFI-lärare Annette Hamilton har som mål att snabbt få i gång eleverna att prata.
-- Vi börjar med de vanligaste hälsningsfraserna och några verb i presens.
Därefter börjar klättringen mot det svenska språket. Att hitta rätt ordföljd och satsmelodi är trösklar som förr eller senare dyker upp. Det är också svårt att nå språkkunskaper som innefattar ett ordförråd för alla våra sinnen. Här lägger Annette Hamilton ner mycket arbete.
-- Jag vill att de ska få ord så att de kan förklara vad de känner.
Frågan är vad Nelsea Fagerlund känner när hon ska säga sjabbel, sjaskig, sjuda eller sjukhussjuka. Än så länge har hon inte ens lärt sig säga fy sjutton.