Regelverket för det statsbidrag som Ydre sökt till saneringen är tydligt på den punkten, säger Kjell Färnkvist, avdelningsdirektör vid Naturvårdsverkets enhet för förorenade områden.
- Det framgår i Svensk författningssamling och har förhandlats fram på EU-nivå i Bryssel.
Det innebär att staten står för 90 procent av kostnaderna och berörd kommun med de resterande tio procenten. Målet med bestämmelserna är att nå så stor rättvisa som möjligt.
- Det måste synas att vi inte otillbörligen gynnar någon, säger Kjell Färnkvist.
Syftet med den kommunala egeninsatsen är också att hålla kostnaderna nere.
- Vore alla pengar gratis skulle det inte bli samma drivkraft för kommunerna att vara kostnadseffektiva.
Kjell Färnkvist påpekar dessutom att en sanering kan innebära intäkter för Ydre.
- Studier visar att det blir spinoffeffekter som sysselsättning, entreprenörer och ökad försäljning som återförs till kommunen.
Corren berättade i förra veckan att Ydre inte accepterar en procentsats utan vill hellre få ett fast engångsbelopp att betala.
Hittills har kommunen sagt sig villig att bidra med 100 000 kronor, vilket är en "mycket liten andel av totalkostnaden", enligt länsstyrelsen som är Naturvårdsverkets förlängda arm i frågan.
Vid särskilt kostsamma saneringar kan den kommunala egeninsatsen sänkas.
Framför allt om den drabbade kommunen är liten. Kjell Färnkvist känner till att Ydre tillhör landets minsta kommuner.
- Men det är samtidigt en förhållandevis måttlig saneringskostnad.
Medelkostnaden för saneringar i Sverige ligger runt 30 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en den beräknade kostnaden på 7,9 miljoner kronor för att få marken ren vid Ydrefors träförädling.