Just nu handlar det om lagring av timmer. Men Kisasjöns hälsotillstånd är även avgörande för pappersbruket Swedish Tissues framtid.
Kisasjön är en av Östergötlands miljövärstingar och finns med på länsstyrelsens lista över de mest utsatta områdena i regionen.
På sjöns botten ligger ett slamlager som innehåller kadmium, bly och arsenik. Men framför allt kvicksilver och fosfor. Miljöfarliga rester som sedan lång tid kommer från jord- och skogsbruk, industrier och befolkning runt sjön.
Som Corren tidigare berättat vill skogskoncernen Södra och Kindasågen lagra 300000 kubikmeter stormfällt timmer i sjön. Det innebär att 300--600 kilo fosfor lakas ut i vattnet på kort tid.
Det kan jämföras med det utsläppskrav som gäller för Swedish Tissue. När miljödomstolen vintern 2003 gav företaget tillstånd att fördubbla sin produktion av mjukpapper sattes gränsen vid fyra hekto fosfor per dygn, vilket motsvarar 140 kilo per år. Ett mycket tufft krav, enligt Naturvårdsverkets Erik Nyström, som deltog i förhandlingarna.
Pappersbruket ökar nu sin produktion successivt och än så länge håller sig utsläppen under gränsvärdet. Men vid maximala 70 000 ton papper per år blir det svårare, säger Gunnar Karlsson, miljöansvarig vid Swedish Tissue.
Företaget planerar också för att i framtiden öka produktionen ytterligare. Med risk för ännu mer utsläpp av fosfor och kväve i Kisaån och vidare ut i Kisasjön.
Frågan är hur mycket sjön tål. Och kan Swedish Tissue få tillstånd att utöka sin produktion i framtiden om Kindasågen i dagarna får grönt ljus till sjölagring från länsstyrelsen?
Elin Glavstedt är miljöskyddshandläggare vid länsstyrelsen. Hon vill varken svara ja eller nej på frågan.
-- Jag kan bara konstatera att fosforhalten var en kritisk punkt vid den tidigare tillståndsgivningen. Och det blir ju inte bättre med ytterligare utsläpp.
Gunnar Karlsson anser dock att det finns miljömässigt utrymme i sjön för både Kindasågens sjölagring och en ytterligare utökning av pappersbrukets produktion.
-- Timmerlagringen är en akut åtgärd under ett par år och den leder inte till någon markant förändring av sjön på sikt.
-- Det viktiga är att låta bottnen vara i fred.
Det blir i så fall en delikat uppgift för Kindasågen. Vattendjupet är cirka fem meter där virket ska lagras. När timmerpaketen läggs i sjön sjunker de ner 2,5 meter under ytan. Vad händer när en båt med motor och propeller ska transportera virket över sjön? Och hur mycket fenol läcker ut från den bark som så småningom sjunker ner mot bottnen?
Det är några av frågorna som länsstyrelsen ska ta hänsyn till. Södra har deklarerat att Kindasågen läggs ner om det blir ett nej till sjölagring. Det skulle betyda att 130 personer får lämna sina jobb.
Elin Glavstedt vill inte kalla det för hot från Södras sida.
-- Det är sånt vi hör i olika ärenden, men vår uppgift är att göra en miljöbedömning.
Den kan sedan, enligt miljöbalken, vägas mot nyttan av ett ja eller nej till timmerlagring.
Ytterst handlar det om ekonomiska förluster inom skogsnäringen och kostnaden för att den tätortsnära Kisasjön går förlorad. Och i ett längre perspektiv också pappersbruket Swedish Tissues framtid.