En vanlig dag på Kinda lärcentrum i Kisa. Här går elever som pluggar svenska i en gymnasieförberedande språkintroduktion.
Enligt lärarna Charlotte Rydström och Emelie Danielsson är ungdomarna ”väldigt motiverade och många av dem skulle ha stora möjligheter att gå vidare till högskola och universitet”.
– Men lagen stoppar dem. De kommer inte ens in på gymnasiet.
Ändrade regler
Nya asylregler trädde i kraft 1 juni (se faktaruta). Sakta men säkert har känslan och stämningen i undervisningen förändrats.
Nu är det inte bara det svenska språkets alla turer som förbryllar.
– Oron börjar sprida sig. Det märks, säger Charlotte Rydström.
Samtidigt hopar sig frågorna. ”Vad står vi inför?” ”Vad händer med dem som får avslag?”
– Vi märker att våra elever förbereder sig på att tvingas lämna.
Minskande motivation, sömnproblem och nedstämdhet är tecken på avvaktan och förändring i elevgruppen.
"Går neråt"
– En stark grupp som svetsats samman, säger Emelie Danielsson.
– De är otroligt motiverade och ambitiösa. Pluggar på nätterna. Har haft hög närvaro, men nu märker vi att det går neråt.
Lusten hos ungdomarna att lära sig ett nytt språk har övergått till att maniskt hänga upp sig på grammatiska detaljer.
I jakt på att exaktheten ska ge en känsla av kontroll.
– När erfarenheter från en förlorad barndom lyser igenom blir det ett sätt för dem att göra världen begriplig.
Papperlösa
Utan uppehållstillstånd är porten låst till studier på gymnasiet och till förvärvsarbete.
Dessutom tas id-kortet om hand och den unga människan som vägrats asyl blir i praktiken papperslös. Med risk att hamna på gatan.
Syftet från regering och riksdag är att strypa alla tillgångar för att få ensamkommande ungdomar att frivilligt lämna landet.
Det finns elever som redan har avvikit. Plötsligt är någon borta och det skapar skapar oro i gruppen
– Plötsligt är någon borta och det skapar skapar oro i gruppen, säger Charlotte Rydström.
Pengar i sjön
Hon är frustrerad över förändringarna i asylreglerna.
– Först kom ungdomarna hit, fick boende, information om det svenska samhället och undervisning i svenska. När de väl är här drar man undan mattan för dem. Det känns som att kasta pengarna i sjön.
Emelie Danielsson instämmer.
– Redan satsade pengar kunde generera ännu mer pengar. Det här är människor som skulle kunna vara framtida resurser för det svenska samhället.