Beslutet att ta emot flyktingbarn utan föräldrar togs av kommunstyrelsen i juni. Trots ansträngningar från flyktingkontoret och socialförvaltningen finns ännu inga familjehem att erbjuda.
- En familj har hört av sig för att fråga om villkoren, det är allt, säger Erik Björklund vid flyktingmottagningen i Kisa.
De ensamma flyktingbarnen är för det mesta tonåringar. Kan det vara därför som människor tvekar?
- Vi har inte mött den reaktionen, men det är möjligt att det är så.
Enligt Catharina Markkula, expert vid Migrationsverket, är det "väldigt svårt" att få tag på familjehem i landets kommuner över huvud taget. Det gäller även vid placeringar av svenska barn.
- På flera håll ordnar man därför med gruppboende i stället.
Den politiska viljan i landets kommuner att ta emot ensamma flyktingbarn var till en början minimal. När Kinda klubbade sitt beslut i juni sällade sig kommen till ett fåtal (25 av totalt 290) som hittills hade följt Migrationsverkets vädjan att välkomna ensamkommande barn.
I dag ser det betydligt ljusare ut.
- Om alla kommuner slutför sina åtaganden har vi tillräckligt med platser för den genomströmning som ligger på tolv hundra barn per år, säger Catharina Markkula.
Men då måste också boendefrågan lösas.
Medelåldern på ensamkommande flyktingbarn är 15 år och det är i första hand pojkar från Irak, men också från Somalia och Afghanistan.
Hur flykten har gått till varierar. Antingen på eget initiativ eller i vägskickade av sina familjer. Somliga har föräldrar och anhöriga kvar i hemlandet, andra är föräldralösa.
Orsaken till flykten är däremot gemensam: Undan med livet i behåll från några av världens värsta krigshärdar just nu.
De ensamkommande barnen har självklart rätt till skolgång och sjukvård. Lika självklart är att de får bo kvar i familjehemmet när de fått uppehållstillstånd i Sverige.
Familjer som vill hjälpa till kan vända sig till flyktingsamordnarna Erik Björklund och Maria Lindgren på telefon 0494-194 20 eller 194 21.