Det säger Magnus Wadstein, ansvarig för naturvårdsfrågor vid Skogsvårdsstyrelsen i östra Götaland, efter Correns artikel i förra veckan om stormvindarnas framfart i Kindaskogarna. Han är orolig för att skogsägarna blir allt för nitiska och plockar undan rubb och stubb när de nedblåsta träden ska tas om hand.
-- Vi har märkt att man gärna tar med sig så mycket som möjligt när man ändå är ute i skogen.
I vissa områden bör lite av den skadade skogen få vara kvar. Annars är risken stor att tillförseln av död ved avbryts, vilket drabbar växt- och djurlivet. Många arter är beroende av döda träd som fungerar som livsmiljö under mycket lång tid.
Magnus Wadstein påminner om de så kallade gröna skogsbruksplanerna som har upprättats av bland andra Skogsvårdsstyrelsen och Södra skogsägarna, där minst fem procent av marken är avsatt för att förbättra naturvärdena. I dessa områden bör skogsbrukarna avstå från att hämta vindfällen liksom i de områden som klassas som nyckelbiotoper.
-- Syftet är att bevara mossor, lavar och insekter som kommer först när träden har varit döda några år. Men den typen av träd finns det för lite av i dag.
Enligt artdatabanken vid lantbruksuniversitetet i Uppsala är mer än 70 procent av de hotade växt- och djurarterna i skogen beroende av tillgång på gamla träd och död ved. Framför allt gäller det för mossor, lavar, svampar och ryggradslösa djur som skalbaggar, fjärilar och steklar.
Bakom den stora städivern i skogen ligger rädslan för att skadat virke ska dra till sig skadeinsekter som till exempel granbarkborren.
Men att hämta hem alla omkullvräkta träd efter en storm är enligt Magnus Wadstein oförenligt med skogsvårdslagen som säger att naturhänsyn skall tas vid all avverkning.
-- Man kan till exempel lämna träd som är besvärliga att hämta.
För att minska risken för insektsskador får dock högst fem kubikmeter skadad skog per hektar lämnas kvar.
Fotnot: Nyckelbiotop är ett ekologiskt enhetligt område som spelar en avgörande roll för skogens hotade och sällsynta fauna och flora.