Gärstadverket, som ägs av Tekniska verken i Linköping, hamnar inte oväntat i topp på den föga smickrande listan. Tillsammans med Händelöverket i Norrköping är man i särklass vad gäller utsläpp i Östergötland, visar siffror från Naturvårdsverket.
– Vi har gjort mycket. Vi har fasat ut kol och olja, vi har byggt solpark och vindkraftverk, vi har förstärkt elnätet. Men vi kan inte vara nöjda, det är farligt för ett bolag som Tekniska verken. Vi måste ta ett större grepp kring klimatomställningen, sa Tekniska verkens vd Charlotta Sund till Corren för några veckor sedan.
Samtidigt gjorde konsultföretaget Profu ett klimatbokslut för Tekniska verken för 2020 där slutsatsen blev ett minusutsläpp av växthusgaser. Det största minusutsläppet kommer från sopförbränningen. Förklaringen är att Profu räknar på vad som skulle hända om Tekniska verken inte eldar avfall på Gärstad.
År 2045 behöver svenska industrins utsläpp av växthusgaser i princip vara noll, enligt Naturvårdsverket. Men i fjol ökade utsläppen istället, med tio procent jämfört med 2020.
Utsläppen är nu nästan lika höga som de var före pandemin. I Östergötland ökade utsläppen med 15 procent jämfört med året innan, enligt Naturvårdsverkets siffror.
– År 2045 ska Sverige ha nettonollsläpp av växthusgaser. Det innebär att industrins utsläpp i princip ska vara noll, säger Fredrik Hannerz, chef för Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.
Hur pass stora utsläppsminskningar krävs för att vi ska nå målet?
– Det är svårt att översätta hur stor minskning som krävs per år. Det som står klart är att det krävs är betydligt större utsläppsminskningar än vad vi sett de senaste tio åren. En procents utsläppsminskning per år är för lite, säger Fredrik Hannerz som tror att industrins utsläppsminskningar kommer att ske stegvis.
Hur mycket bör Sveriges utsläpp per år minska?
– Inom utsläppshandeln minskar antalet utsläppsrätter med 2,2 procent per år men det finns förslag om att utsläppsrätterna ska minska med 4,2 procent varje år istället. Det kan man använda som ett mått på hur mycket utsläppen behöver minska inom handelssystemet, och en minskning med 4,2 procent per år är ungefär vad vi på Naturvårdsverket har sagt behövs, säger Fredrik Hannerz.
Priset på utsläppsrätter fördubblades under 2021. Prishöjningen har bland annat lett till att det börjar bli lönsamt att tillverka fossilfritt stål, enligt Naturvårdsverkets analytiker Roman Hackl.
– Det pågår också flera projekt inom industrin, exempelvis undersöker Preem möjligheten att lagra koldioxid. Inom EU finns det bland annat förslag på att inkludera sjötrafik i utsläppshandeln. Det finns också förslag på att införa koldioxidtullar för varor som importeras till EU, säger Jens Månsson, analytiker på Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet.
Främsta orsaken till att utsläppen av växthusgaser ökade igen 2021 uppges vara industrins återhämtning efter pandemin samt att höga elpriser gjorde det attraktivt för el- och fjärrvärmeanläggningar att öka sin produktion.
I dagsläget står industrin, där utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion ingår, för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp vilket motsvarade 18,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021.
De största industriutsläppen i landet kommer från SSAB:s stålverk i Luleå, följda av Preems raffinaderier och Cementas fabriker.
