Delfiner uttrycker känslor med hjälp av ljud som människan inte kan höra. Forskaren Christer Blomqvist har lyssnat.
Marinzoolog Christer Blomqvist var först i världen med att lyssna till delfinernas känslouttryck. Han har forskat i sju år, framför allt i Kolmårdens delfinarium, men också bland delfiner i havet utanför New Jersey i USA.
Nu kan han hävda, med vetenskapliga argument, att det finns moral och etik i delfinernas värld.
Delfiner är mytomspunna och fascinerande djur. Nyfikna och charmiga. Samtidigt är deras leenden stela. Delfinerna saknar mimik.
Vi människor har våra ansiktsutryck. Vi kan se häpna ut, stirra argt på varandra, skratta och gråta.
Delfinerna skickar ut ljudvågor istället. Ljuden är av två slag: Visslingar och klickljud.
Varje delfin har sin egen vissling som anger individens identitet och samtidigt berättar för alla andra delfiner var den befinner sig.
Klickljuden, eller pulsljuden som de också kallas, ligger på så höga frekvenser så att människan inte kan höra dem utan att först omvandla dem tekniskt.
Man har vetat länge att pulsljuden fungerar som ekolod. Delfiner har utmärkt syn. Men det går inte alltid att se under vatten. Deras ekolod är fenomenalt.
-- Jag kanske kan se att det står en röd termos på en hylla 50 meter bort. De här krabaterna vet dessutom vilket material termosen är gjord av, hur mycket kaffe som är kvar och att det finns ett handtag på baksidan, säger Christer Blomqvist som ett litet exempel.
Men delfinerna använder också pulsljuden för att kommunicera känslor med varandra. Det är det som Christer Blomqvist fått vetenskapliga belägg för.
Pulsljuden sänds ut i smala strålar från nosen. Men Christer Blomqvist har inte spelat in de ljud som sänds ut. Han har istället spelat in de ljud som en annan delfin tar emot. På det sättet har han fått veta mycket mer.
Mycket tid har gått åt till att utveckla teknik och metoder och att träna delfinerna att bära den lilla bandspelaren så att deras beteende inte påverkas av den.
Christer Blomqvist analyserar klickhastighet, ljudvolym, varaktighet och frekvensinnehåll.
Tystnad är en annan faktor, hur många signaler får en delfin ta emot? Vilken typ av ljud följer på ett annat och efter hur lång tid?
-- Lite dumdristigt kanske, att ge sig på det mest komplexa man kan göra, säger han helt obekymrat, i full färd med att ragga nya forskningspengar för att kunna gå vidare med den nya, förfinade bandspelaren.
Hittills har han koncentrerat sig på hur delfinen uttrycker aggressivitet. Inte för att delfiner är aggressiva av sig, tvärtom, utan för att det är lättast att studera.
Med pulsljudet kan delfinen välja att kommunicera med en individ i taget. När du stirrar en person argt i ögonen vet resten av familjen att du inte är på dem i alla fall.
Lika förfinat kan delfinen utdela sina akustiska örfilar.
Delfinerna har en hierarki i gruppen. De sociala individerna i mitten grälar mest. Man skäller inte på "drottningen" eller på dem längst ner.
Ungkalvarna har sitt alldeles egna sätt att avstyra en våldsam lek från att bli allvar. Pulsljudet kombineras med en liten vissling -- som ett rejält fniss.
Pulsljudet har som sagt dubbla funktioner. Ekolodet är lika nödvändigt för en delfin som alla våra sinnen är för oss. Så fort en delfin får pulsljud riktade mot sig från en annan delfin störs denna funktion.
Här har Christer Blomqvist blivit extra fascinerad.
--Det är osannolikt hur lite pulsljud de riktar mot varandra, både här inne i delfinariet och ute i havet. Det visar att delfiner har moral och etik. Ingen stör någon annan i onödan.
christer blomqvist