En vanlig isbrytare när man möter en ny bekantskap är att fråga vart denne kommer ifrån. Hur skulle du själv definiera dig i dagens globala samhälle? Är du Mjölbybo, östgöte, svensk, europé eller rent av världsmedborgare? Det ena utesluter givetvis inte det andra och säkerligen beror ditt svar på vem du talar med. Presenterar du dig för en Linköpingsbo är du säkert Mjölbybo (om du kommer därifrån vill säga), talar du med en norrlänning kan du säkert se dig själv som en östgöte, möter du en grek kan du säkert känna dig som svensk och skulle du möta en australiensare, så kan du säkert öppna med att du är europé.
Regeringen har nyligen lagt fram ett förslag om att Sverige ska delas in i betydligt färre regioner än idag. Argumentet är framför allt att uppdelningen ska skapa mer funktionella arbetsmarknader, där ett färre antal regioner bättre kan planera och tillfredsställa behovet av resurser och aktiviteter för att bättre kunna möta globaliseringens utmaningar.
De argument som finns för att genomföra den reformen – som ett resultat av globaliseringen – har jag inget att invända mot, jag undrar bara vad det får för konsekvenser för vår egen identitet?
Alla har vi ett behov av att känna oss hemma någonstans; att identifiera oss som individer och som grupp.
Om vi nu omorganiserar Sverige i sex regioner istället för dagens 21, hur ska du då presentera dig i framtiden? Kommer det göra någon skillnad eller kommer du då att mer än någonsin känna dig som Finspångare, Åtvidabergare eller Norrköpingsbo i stället för östsvensk (eller vad den nya regionen nu kommer att heta)?
Känner man sig inte riktigt hemma i ett nytt sällskap, blir det ju lätt att man umgås med de man känner, eller hur? Utveckling sker inte sällan som ett resultat av kriser, konkurrens och oväntade händelser och för att man tvingas till det. Att omorganisera Sverige i färre men större regioner är ett sådant exempel. Paradoxen ligger i att ju mer globaliserade vi blir, ju större blir behovet av att känna en lokal tillhörighet. När utvecklingen går rasande fort, blir behovet av att känna igen sig, att känna trygghet och stabilitet större. Dessa lokala "snuttefiltar" kommer därför att hänga med en lång tid framöver när vi globaliseras i en allt snabbare takt.
Det är inget fel med lokala snuttefiltar, vi behöver bara hitta ett sätt att snabbt integrera dem i utvecklingen som varken du, jag eller byalaget kan stoppa.