Kundernas priskrav pÄverkar djurens vardag

“Konsumenten tĂ€nker att det ser ut som i Emil-filmerna, dĂ€r hönsen gĂ„r och pickar pĂ„ ladugĂ„rdsbacken, men sĂ„ ser inte verkligheten ut, vi mĂ„ste fĂ„ ihop hönsen pĂ„ liten yta”, sĂ€ger lantbrukaren Axel Lagerfelt om forskaren Per Jensens förslag och konsumenternas krav.

Axel Lagerfelt driver en KRAV-gÄrd med 17 000 höns. Hans uppfattning Àr att konsumenterna vill ha billig mat, vilket innebÀr att hönsen mÄste hÄllas i stora grupper.

Axel Lagerfelt driver en KRAV-gÄrd med 17 000 höns. Hans uppfattning Àr att konsumenterna vill ha billig mat, vilket innebÀr att hönsen mÄste hÄllas i stora grupper.

Foto: Danne Kalmlin

Östergötland2019-02-25 05:00
Annika Flood

Vi besöker Tolefors gÄrd som drivs av Axel Lagerfelt. Han Àr ordförande för Svenska Àgg och driver en KRAV-besÀttning med 17 000 hönor.

– Vi mĂ„ste fĂ„ ihop hönsen pĂ„ ett rationellt sĂ€tt, sĂ„ att vi fĂ„r fram Ă€gg till en vettig peng till konsumenten. Hade vi haft sex höns hade det ocksĂ„ funkat för min familj, men jag föder ju mĂ„nga andra familjer ocksĂ„, sĂ€ger han.

Bönderna som har stora grupper tycker inte att hönsen har det dÄligt, utan att hönsen har vad de behöver. Möjligtvis finns det ett glapp mellan vad konsumenten har för bild av lantbruket och hur producenternas vardag ser ut.

– Vi kĂ€nner att vi glider ifrĂ„n varandra: Vad vi producenter tycker Ă€r bra och vad konsumenterna tycker Ă€r bra. Vi kĂ€nner att konsumenten har ett krav, det Ă€r billig mat. SĂ„ har det varit under mĂ„nga Ă„r och dĂ„ har vi försökt svara upp mot det. DĂ„ har det den hĂ€r konsekvensen att man mĂ„ste köra ihop höns i stora grupper, sĂ€ger Axel Lagerfelt.

En rapport frÄn Jordbruksverket 2017 visar att en vanlig svensk konsument lÀgger 13 procent av sin lön pÄ mat, jÀmfört med 18 procent pÄ 1970-talet. Konsumentens krav pÄ billig mat gör att producenterna fÄr hitta metoder som gör att det gÄr att producera till en billig peng.

Hos Jeanette och Hans Blackert i SkĂ€nninge finns mellan 5 000–6 000 grisar. Suggorna fĂ„r gĂ„ pĂ„ djupströbĂ€ddar, men kultingarna lever i smĂ„ boxar med lite sĂ„gspĂ„n pĂ„ golvet och möjligtvis lite halm, tills de Ă€r stora nog att slaktas.

– Visst, man kan uppleva att det Ă€r trĂ„ngt, men jag kan inte sĂ€ga att grisarna hade mĂ„tt bĂ€ttre om de hade haft mer yta. Jag tycker grisarna ser ut att ha det rĂ€tt sĂ„ bra, de Ă€r fina i pĂ€lsen, de har knorr pĂ„ svansen, det Ă€r sĂ„dant vi tittar pĂ„ för att se om ett djur mĂ„r bra, sĂ€ger Jeanette Blackert och tittar pĂ„ en grupp grisar i en av boxarna.

Hon Ă€r ordförande för Sveriges grisbönder i Östergötland och nĂ€r vi pratar om djurens behov vill hon gĂ€rna jĂ€mföra med hur svenska grisar har det jĂ€mfört med grisar i andra lĂ€nder.

– Grisar i Sverige har mer yta att röra sig pĂ„ och vi har helt golv i boxarna. Det enda vi inte kan tillgodose Ă€r bökbehovet, sĂ€ger hon.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Östergötland