Johan Ullman. Läkare, specialist i anestesi, uppfinnare. Uppvuxen i Falun. Läkarexamen från Göteborgs Universitet. Efter det fyra års anställning och specialiststudier vid universitetssjukhuset i Linköping.

- Jag trivdes mycket bra i Linköping. Det var ett trevligt klimat, trevligt sjukhus och trevliga kolleger. Men jag saknade västerhavet.

Det var i Linköping, i mitten av 1980-talet, som han kommersialiserade Ullmanstolen.

- På den tiden rådde enighet bland experter på ergonomiskt sittande om att man skulle sitta med 90 graders vinkel i höfter och knän. Men det finns inte en enda människa i verkligheten som sitter på det sättet. Det finns ingen perfekt sittställning. Det perfekta är att kunna variera mellan olika ställningar och välja det som känns skönast.

Kontorsföretaget Facit köpte konceptet och Ullmanstolen började tillverkas i Åtvidaberg.

- Det var verkligen kunniga människor där. Där fanns det en kvalité som är svår att finna idag.

Men Facit, ett på den tiden välkänt och ansett företag, såldes ut.

- De nya ägarna tog in människor som skulle vara duktiga och generera snabb avkastning. Men de hade inte kunskapen och känslan.

Företaget, då en del av Design Funktion-koncernen, försattes i konkurs 1993. Trots att möbelverksamheten i Åtvidaberg kom på fötter igen hade kontrakten förfallit och Johan Ullman valde att flytta tillverkningen av Ullmanstolen.

Ullmanstolen var den första av Johan Ullmans uppfinningar som kommersialiserades, men sitt första patent fick han på en mask som minskade läckaget av narkosgaser under operation. Men den gick inte att kommersialisera.

- Jag var för tidigt ute. På den tiden uppmärksammades läckage bara i Sverige.

Långt senare började en mask liknande Johan Ullmans att tillverkas. Då hade han redan gått vidare.

- Jag fick ett stipendium från STU, stiftelsen för teknisk utveckling, som varade i två år.

Då flyttade familjen Ullman, nu med två barn, till Göteborg.

- Vi längtade tillbaka till havet, min fru och jag. Hon är från Bohuslän, jag från Göteborg.

Under stipendietiden utvecklade Johan Ullman ett system för att vid behov snabbt kunna värma blod med mikrovågor. Att tina färskfrusen plasma gick med denna konstruktion på ett par minuter jämfört med 45 minuter med traditionell teknik. Inte heller det gick att kommersialisera.

Det var på håret att handsfreesetet som finns till alla dagens mobiltelefoner inte heller blev av.

- Jag fick ont i nacken av att hålla telefonluren med axeln och jag tyckte att jag kunde ha bättre bruk för händerna. Så jag kom provade att montera hörsnäckan på en sladd.

Han gick till Ericsson men de var inte intresserade. Dock fick han kontakt med Ericssons mobiltelefoniavdelning i Lund. Där såg man vad handsfree, och Johan Ullman, kunde tillföra.

- Jag har jobbat med dem i 15 år, med man-machine- interface.

Han var även med om konceptet med trådlöst headset.

- Vi trodde att det skulle ta oss två år att utveckla. I stället tog det elva år men då hade teamet, under Nils Rydbecks ledning, utvecklat Bluetooth som i dag är en världsstandard.

Johan Ullman har gjort en lång rad uppfinningar som senare blivit standard.

- Jag identifierar ett problem, sedan kan lösningar poppa upp när man minst anar det.

Han har jobbat med uppfinningar i över 20 år men han ser inte uppfinnandet som ett jobb.

- Uppfinnare är inget yrke, det är ett tillstånd eller en läggning. Det är samma drivkraft och kreativitet som att vara konstnär eller författare. Det är ett nästan tvångsmässigt sätt att förhålla sig till omvärlden. Man ser ett problem och så blir man triggad att lösa det. När man sedan har löst det vill man gärna visa lösningen för andra.

Och visat har han.