Snart är det nytt år. Med nya löften. Men det kräver ofta vissa avslut. Att man sätter punkt för något. Typ rökandet. Eller som i mitt fall, jobbet.
Efter tjugofem år på Sveriges Radio är det dags för ett avslut där.
Göra något annat. Byta miljö. Byta bransch. Byta sammanhang. Få nya intryck. Nya arbetskamrater. Lära nytt.
Det ska bli SÅ spännande. Men också konstigt. Jag som har haft en mikrofon i näven halva mitt liv. Jobbet har handlat om att ställa frågor och få svar. Mitt nya liv blir precis tvärt om. Jag ska ge svaren som pressansvarig och någon annan ställa frågorna.
Snacka om att vända ut och in på tröjan!
Jag rensar ut mitt liv från redaktionen i Linköping. Mängder av gamla intervjuer på rullband (stenåldern), DAT-band, kassettband och CD-skivor. De senaste årens intervjuer har jag inte, de finns på nätet om jag skulle vilja lyssna. Tänk vilken teknisk utveckling jag fått vara med om!
I lådan med band finns en intervju från 1993 som jag känner extra för.
Greve Magnus Stenbock, 82 år, vågade för första gången ställa ut tavlor han själv målat. Han fick bara kallas för ”Greven” eller ”Ni” blev jag informerad om. De glömde jag och sa ”Du” hela tiden. Men Greven hörde illa, eller så struntade han i det, för han sa inget och det blev ett fint möte.
Jag brukar få frågan vilka kändisar jag intervjuat. Sanningen är att jag knappt kommer ihåg det. De intervjuer som berört mig mest är de med er, helt ”vanliga” östgötar.
Och den största lärdomen jag tar med mig från radion är att precis alla har något att berätta, bara förutsättningarna ges.
Men avslut var det ja!
Jag har ingen utrustning att lyssna på mina band så jag säger hejdå, och skickar iväg allt till Gärstadverken.
Varför har jag inte rensat ut tidigare? Tja, för att det känns bäst att göra alltihop på en gång. Så det inte blir som när jag och mina syrror avslutade vårt föräldrahem.
Var sak skulle få ta sin tid. Oh ja. Men huset var fullt av grejer från källare till vind. Det slutade med tretton containrar. Till slut visste vi inte vad vi slängde. Containrarna beställde vi förresten från Tekniska Verken, min nya arbetsplats från den 1 januari.
Jag behöver nog ingen container för att tömma min på plats radion, det hade ju annars sett snyggt ut.
För övrigt ägs Gärstadsverken av Tekniska Verken, så mina slängda band återvinns till ny energi av mitt nya jobb. Allt hänger ihop.
Jag gör ett avslut till. Den här spalten. Det här är sista krönikan. Men ur det gamla kommer något nytt. För så det är med avslut. Något annat tar vid.
Precis som med det nya året. Snart är vi där. Och jag passar på att redan nu önska God jul och Gott Nytt År.