Mänskliga rättighetsdagarna har arrangerats sedan år 2000 och syftet med forumet är att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och att lyfta dem högre upp på den politiska dagordningen.
I år är Linköpings kommun värd för arrangemanget, tillsammans med en rad samarbetspartners, och det hela startar på torsdag och avslutas på lördag i Konsert & kongress.
– Årets tema är "Rätten till hälsa". Det kan möjligtvis uppfattas som relativt smalt område, men det är precis tvärtom. Hälsa är mycket mer än sjukfrånvaro eller en friskvårdstimma, säger projektledaren Caroline Matsson och fortsätter:
– Medellivslängden höjs och barnadödligheten sjunker, men vi ser samtidigt att klyftorna kring hälsa ökar. Vi kommer under dagarna att lyfta frågor som berör diskriminering och rasism kopplat till hälsa och sjukvård och också samtala kring hälsa för exempelvis personer med missbruk och personer som är på flykt.
Caroline Matsson uppger att det blir cirka 170 olika programpunkter med omkring 500 medverkande och ett 90-tal utställare på plats.
– Vi hoppas på minst 3 000 besökare. Redan har 2 500 anmält sig, antingen till de öppna delarna eller till de konferenser som är planerade, säger hon och betonar att allmänheten är välkommen under samtliga dagar, men att vissa delar av programmen kommer att vara avgiftsbelagda.
Denisé Cassel (KD), förste vice ordförande i kommunstyrelsen, menar att det är en inspirerande uppgift för Linköpings kommun att stå som värd för rättighetsdagarna
– Vi kommer från vårt håll att delta i seminarier och paneldebatter och även ha en monter på plats under dagarna. Tanken är att öka kunskapen kring de mänskliga rättigheterna. Att arbeta med de här frågorna är grundläggande i vårt samhälls- och välfärdsuppdrag.
Margareta Kristensson, professor i folkhälsovetenskap och socialmedicin ser mycket fram mot dagarna i Konsert & Kongress.
Ur ett lokalt perspektiv pekar hon till exempel på att Östergötland är ett Sverige i miniatyr när det gäller den mänskliga hälsan.
– Vi upplever, precis som landet i övrigt, större skillnader än för 30 år sedan och siffrorna ökar hela tiden, oavsett om man är fattig eller rik. Välfärdssystemet har i den meningen krakelerat på något sätt.
Bland årets många talare märks till exempel professor Michael Marmot, jämställdhetsminister Åsa Lindhagen och socialminister Lena Hallengren.