– Vi kommer att behöva utvärdera hela verksamheten på något sätt. Det är viktig forskning som bedrivs där och vi måste se hur den ska drivas vidare.

Det säger Johan Söderholm, dekanus och chef för Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.

Men utvärderingen av verksamheten kommer inte att ske förrän utredningen om oredlighet kring den ledande forskaren i gruppen är klar. Det handlar om en professor vars forskning i flera sammanhang lyfts fram som ett av LiU:s framstående, goda exempel. Bakgrunden till anklagelsen är att forskningsledaren bland annat stod som medförfattare till en studie där syntetiska hornhinnor opererades in på försökspersoner vid Filatov-institutet i Odessa, Ukraina. Enligt en extern granskningsgrupps slutsatser hade de konstgjorda hornhinnorna en sammansättning som inte var tillräckligt testad innan ingreppen på människor gjordes. Forskningsledaren säger att hon inte kände till försöken på patienter vid tillfället då detta skedde.

Artikelbild

Avsiktsförklaringen från 2010.

Samarbetet med Filatov-institutet inleddes formellt med en avsiktsförklaring 2010. Syftet var att nå världsledande forskningsresultat inom utveckling av syntetiska hornhinnor för tänkbar klinisk användning. Forskare från Ukraina reste till Linköping och lärde sig metoderna för att framställa konstgjorda hornhinnor. Enligt professorns egen redogörelse för Linköpings universitet fick forskargruppen kännedom om operationerna i maj 2013. Sedan fortsätter arbetet i nära två år. Under den tiden hinner LiU teckna ett fördjupande samarbetsavtal med institutet, i februari 2015. Och i maj 2015 publiceras en vetenskaplig rapport om pilotstudien där de syntetiska hornhinnorna från LiU – avsedda för djurförsök – hade opererats in på människor. I juni 2015 lämnas en anonym anmälan om oredlighet i forskning in till universitetet.

Är det rimligt att professorn inte visste något om operationerna då de utfördes?

– Nej, men granskningsgruppens utredning pekar inte på något annat, svarar Johan Söderholm.

Är det rimligt att operationerna inte diskuterades inför februrari 2015 då prefekten (chefen) vid den aktuella institutionen skrev under avtalet tillsammans med professorn?

Artikelbild

Samarbetsavtalet från 2015.

– Allt handlar om vad forskarna väljer att rapportera. Forskarna har en stor frihet, meningen med det är att de ska kunna vara kreativa. Men de har också ett stort ansvar att följa god forskningssed. Det finns inget anmärkningsvärt i avtalen. De har gåtts igenom av våra jurister.

Var det känt för dig eller prefekten att de här testerna på människor hade gjorts när avtalet skrevs under?

– Vi i ledningen – och prefekten vid den här institutionen – hade inte en chans att få reda på att man redan hade gjort försöken när avtalet skrevs. Inte förrän artikeln publicerades och det här anmäldes. Det är ju grundat på att de har ett fördjupat samarbete med avsiktsförklaringen. Sedan tecknar man ett nytt avtal för att kunna gå vidare, med syftet att göra försök på patienter. Men det skulle ske först när det finns hornhinnor som är tillräckligt testade. Där har forskningsledaren ett ansvar att följa arbetet, se till så att det sköts enligt etiska riktlinjer och att informera om det, svarar Johan Söderholm.

I ett gott forskningsklimat bör väl även resultat diskuteras, särskilt om de anses vara både spektakulära och goda. Borde inte resultaten med försök på människor i Ukraina ha framkommit till ledningen när man skriver på ett nytt avtal?

– Medicinska fakulteten har 100 professorer och cirka 200 lärare. Det blir väldigt många forskningsresultat. Vi har ingen tillsyn eller polisiär funktion i ledningen. Allt bygger på vad forskarna rapporterar, svarar Johan Söderholm.

Professorn har begärt överprövning av medicinska fakultetens beslut om oredlighet. Ärendet har skickats till Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för ett yttrande. Slutligt beslut och beslut om arbetsrättsliga konsekvenser för professorn väntas tidigast efter sommaren.