Vi befinner oss i ett gigantiskt rum som tillhör en välkänd lokal mataffärskedja. I hörnet av rummet står ett avlångt bord med 11 behållare på. De är fulla med åkerbönor, kokta i salt vatten dagen innan. Det är skörden av årets pilotprojekt Åkerböna som skulle sammanföra östgötska lantbrukare och matindustrin. Magnus Börjeson hyrde ut en del av sin gård, Högåsa Gård, som ligger ett par mil väster om Linköping, till Hushållningssällskapet som i somras försöksodlade ett 15-tal olika sorters åkerbönor.

Nu är åkerbönorna på bordet och de företagare som deltog i projektet är redo att smaka dem och betygsätta smaken. Målet är att kunna identifiera de som skulle passa att odla för matindustrin. I förlängningen ska lantbrukare och företagare börja göra affärer.

Men det är lättare sagt än gjort. Julia, Tiffany, Taifun, Sunrise, Gloria, Fanfare, Aurora – som bara finns i Östergötland – och flera andra sorter skiljer sig något i sitt utseende, men de smakar nästan likadant.

Artikelbild

| Susanne Ekstedt, till höger, innovationschef för Food for progress i Mjölby, gillar Taifun, åkerbönan med drag i. Victroria Dahlberg, Mixum Motala, vill gärna se att restaurangbranschen satsar på hummus gjort av östgötska åkerbönor.

– Ingen böna är otäck, och ingen sticker ut. De är ganska likvärdiga och många är goda. Det går definitivt att göra god mat av dem, man kan, till exempel, mala dem och göra vegetariska biffar, säger Tommy Salomonsson, vd för Vadstenaföretaget Lecora som tillverkar 2 500 ton vegetariska maträtter per år.

Trots åkerbönornas likartade smak har han en klar favorit.

– Aurora, den är nötig och god, säger Tommy Salomonsson som döper den östgötska bönan till Aurora, den nötiga.

Samma böna gillades av flera, men Susanne Ekstedt, innovationschef för Food for progress i Mjölby, föredrar en annan, med drag i, åkerbönan Taifun.

Artikelbild

| Julia, Tiffany, Taifun, Sunrise, Gloria, Fanfare, Aurora. Man kan tycka vad man vill om åkebönorna men de har vackra namn.

– Några är riktigt fina, medan några inte smakar gott. Det är mycket bättre att vi människor äter åkerbönorna i stället för djur. Vårt företag är jätteintresserat av åkerbönor, vi använder kikärtor i vissa av våra växtbaserade produkter, men de skulle kunna bytas ut mot åkerbönor.

Det är dock inte bara smaken som avgör saken utan tillgång på råvaran är minst lika viktig.

Artikelbild

| Sommaren var inte den bästa för åkerbönorna, men det kom tillräckligt många för att ordna en ordentlig provsmakning.

– Det måste finnas en god tillgång. Om vi planerar att göra en produkt baserad på åkerbönor och tillgången uteblir då kan vi inte ha den produkten ett helt år, säger Susanne Ekstedt.

Tillgång, vilka sorter som ska odlas, pris och liknande är just sådana saker som det är meningen att företagare och lantbrukare tillsammans ska kommer överens om.

Artikelbild

| Susanne Ekstedt, Food for progress i Mjölby, Victoria Dahlberg, Mixum i Motala, markägaren Magnus Börjeson, Per Ståhl, Husshållningssällskapet och Tommy Salomonsson, Lecora i Vadstena.

– Det finns ett stort intresse från industrin för att hitta vegetabiliska proteinalternativ till köttprodukter samt minska beroendet av till exempel sojaimporten. Allt fler människor bryr sig mer om klimatkrisen och efterfrågar lokalproducerad mat. Projektets syfte var att hjälpa de som producerar och de som tillverkar mat att hitta varandra. Sedan får vi se hur det går och om och när åkerbönorna hamnar på våra tallrikar, säger Jesper Lindström, projektansvarig på Vreta Kluster.