Hon presenterar sig som Sonja, Kristina, Ingegärd, Aspestig och enrumslägenheten vid Attendo Duvans äldreboende på Snickaregatan är vackert pyntad med juldekorationer.

– Jag trivs bra här. Personalen är trevlig och tar hand om mig.

– Maten är god och vi hittar på en del roliga saker ibland.

Artikelbild

| Andreas Alf fixar till hjärtat på Sonja Aspestigs högra handled.

För lite fart

Helt nöjd är dock inte Sonja.

Det är för lite fart på grannarna, kan hon tycka.

– De flesta går och lägger sig vid sju, halv åtta.

Artikelbild

| Sonja Aspestig är rullstolsburen sedan hon tvingades amputera bägge sina ben.

– Jag går inte till sängs förrän vid tio, ungefär.

– Därför kan det kännas lite ensamt ibland.

Artikelbild

| Hjärtat finns nu på plats på Sonja Aspestigs högra handled.

Glöggfest

I lördags var Sonja medbjuden till en tatueringsstudio i Linköping.

Artikelbild

| För evigt.

Det var Sofie Pettersson, vårdbiträde och kontaktperson på äldreboendet, som ställde frågan.

– Vi var några stycken som skulle träffas och dricka ett glas glögg tillsammans.

Artikelbild

| Sonja Aspestig i samspråk med Sofie Pettersson, undersköterska och kontaktperson på Attendo Duvans äldreboende.

– Sonja tackade ja och vi hade en trevlig kväll tillsammans.

Sonja berättar att hon under aftonen bad om att få ett litet hjärta tatuerat på ena handleden.

– Det var mest en kul grej, säger hon.

Amputerade ben

– Och för att på något sätt hedra det här, fortsätter hon och pekar.

För ett år sedan tvingades Sonja amputera bägge benen.

– Det är lite tråkigt, inte minst för att jag tycker om att dansa.

– Men jag har varit på rullstolsdans en gång.

– Det var jätteroligt.

Nästa gång?

Om det blir någon mer tatuering är tveksamt.

– Kanske när jag fyller 100, skrattar Sonja.

Marie Edlund, verksamhetschef på Druvan, tvekar inte.

– Hon är Sveriges coolaste 93-åring.