"Jag vill bli läkare, men om jag tvingas flytta till Bangladesh kommer jag inte ens att kunna fortsätta utbilda mig", säger Rahma Hoque.
Det är en stimmig eftermiddagskänsla på Engelska skolan när vi går i korridorerna, men allvaret kommer i kapp i det tysta klassrummet.
Framtiden för Rahma Hoque och hennes mamma Touhida Akter är mycket oviss.
– Jag vill bo kvar i Sverige. Det här är hemma för mig och det är mitt land, säger Rahma och rösten stockar sig.
Corren har i flera artiklar berättat om den nu 13-åriga Rahma och Touhidas kamp för att få stanna i Sverige. Det har varit många turer med flera överklaganden de senaste åren för att försöka få beslutet om utvisning för de båda till Bangladesh ändrat, men hittills utan framgång.
Nu är det skarpt läge – Touhida Akter är strax efter påsk kallad till ett möte med gränspolisen.
– Jag vet inte vad som kommer att hända på mötet och jag har inte vågat fråga, berättar hon.
Advokaten Nina Pirooz jobbar med fallet och menar att det finns en risk att Touhida sätts i förvar i samband med mötet.
– Syftet med att sätta någon i förvar är att underlätta verkställandet av utvisningen. Det är inget möte man ska ta lättvindigt på, säger Nina Pirooz.
Vad kommer att hända med Rahma om hennes mamma Touhida sätts i förvar?
– Touhida är ensam vårdnadshavare för ett minderårigt barn, men eftersom pappan bor i Sverige finns det en risk att gränspolisen bedömer det som att han eller sociala myndigheter kan ta hand om Rahma.
Nina Pirooz jobbar med ett så kallat verkställighetshinder, det vill säga en anmälan där hon argumenterar för att det finns hinder att verkställa utvisningen av Rahma och Touhida. Anmälan kommer att skickas in till Migrationsverket före Touhidas möte med gränspolisen.
En stor del av argumentationen kommer att handla om att Rahma är född och uppvuxen i Sverige.
– Hon var bara åtta år gammal senaste gången som hennes anknytning till Sverige prövades. Nu är hon större och har en betydligt bättre chans att få stanna i Sverige. Jag kommer att argumentera för att det är nya omständigheter, menar Nina Pirooz.
Rahma Hoque och vännen Rahima Abduvokhidova. "Vi är flera i klassen som har skrivit långa brev till Migrationsverket. Vi har verkligen ansträngt oss för att göra breven bra skrivna", berättar Rahima.
Touhida Akter kommer från Bangladesh men har bott i Sverige i nästan 15 år. Dottern Rahma är född i Västerås och uppvuxen i Linköping. Hon har aldrig varit i mammans hemland och kan inte språket. Skolan, familj, kompisar och fritid – allt finns i Sverige.
– Jag förlorar hela mitt liv om jag åker dit. Mina fina vänner och alla jag känner här, säger Rahma.
Rahma Hoque kramas om av vännen Rahima Abduvokhidova. "Det är så orättvist! Rahma har ju bott här hela sitt liv", säger Rahima.
Kompisarna Lina och Rahima sitter med vid intervjun. De och flera andra på skolan har skrivit brev till Migrationsverket och försökt förklara Rahmas situation, men har inte fått några svar. De är ledsna och känner uppgivenhet över att inte veta vad som ska hända med deras vän.
– Vi har fått lära oss att alla människor är lika mycket värda, men när det väl kommer till kritan verkar det inte vara så. Varför får jag bo i ett tryggt land men inte Rahma? Det är inte rättvist, säger Lina.
Rahma Hoque och Rahima Abduvokhidova umgås varje dag. "Mina vänner är också jätteledsna. Alla är ledsna", säger Rahma.
Emilia Thunholm är en av Rahmas lärare på Engelska skolan. När hon fick höra talas om det planerade mötet med gränspolisen blev hon upprörd.
– Det här är ett fall som behöver få uppmärksamhet. Jag har aldrig hört talas om något liknande och jag blev chockad över att det går så här fort, säger Emilia Thunholm.
Vad gör det här fallet speciellt för dig?
– Rahma är född och uppvuxen i Sverige. Hela hennes liv är här. Hon är en högpresterande elev, en av de mest ambitiösa vi har. Hon är alltid respektfull mot människor runt omkring sig. Jag har väldigt svårt att se vad det finns för anledning till att den här familjen inte ska få stanna i Sverige.
Emilia Thunholm är lärare på Engelska skolan, och har haft Rahma som elev i tre år. "Rahma är en högpresterande elev", berättar hon.
Migrationsverkets skriver i sitt utvisningsbeslut från 2020 att man "anser att Rahmas återvändande till Bangladesh inte förutsätts påverka hennes psykosociala utveckling negativt med anledning av att hon reser med sin mor som tagit hand om henne sedan födsel och ansvarat för henne och den omsorg hon behöver".
Migrationsverket beslutade i september att 2023 att inte bevilja Rahma Hoque uppehållstillstånd. I det beslutet skriver man: "Sedan detta senast prövades har det passerat strax över två år. Även om tiden kan anses vara en förhållandevis lång tid för ett barn i din ålder innebär inte tiden i sig att det föreligger en ny omständighet."
Vi har sökt Migrationsverket för att de ska få möjlighet att uttala sig om Rahmas situation. För att de ska kunna göra det krävs en fullmakt från hennes mamma som skickas in via post. Den processen tar några dagar. När den här artikeln publicerades hade vi ännu inte fått möjlighet att få svar från Migrationsverket i det enskilda fallet utöver det som står i utvisningsbeslutet.