Peter Wimble och Ludvig Melin vid de pågående grävarbetena på Östgötagatan. "Det återstår en hel del gamla ledningar i innerstaden, men de kommande decennierna behöver vi framförallt byta mycket i ytterområdena", säger Peter Wimble.
Linköping drabbas varje år av cirka 60 konstaterade vattenläckor. I fjol läckte 1,4 miljarder liter vatten ut, en tiondel av det dricksvatten som producerades.
Det kan låta väldigt mycket – men faktum är att Linköpings vattennät är tätare än många andra kommuners. I snitt läcker 17 procent av Sveriges dricksvatten ut, medan Linköping brukar ligga på 6–10 procent.
Läckagen kostar pengar och kan dessutom leda till vattenbrist i kommuner som använder sig av grundvattentäkter – till skillnad från Linköping, som tar vattnet från Stångån och Motala ström.
Linköping växte förhållandevis sent och vattenledningsnätet är därmed relativt ungt. Det finns ledningar i innerstaden som är över 100 år gamla – den äldsta är 114 – men i snitt är de bara 46 år.
Trots detta bedömer Tekniska verken i en ny rapport att investeringarna i nya ledningar behöver öka rejält, från cirka 60 miljoner kronor om året till drygt 100. Då inbegrips inte bara vattenledningar, utan även avlopps- och dagvattenrör. Målet är inte att helt slippa läckor, utan att begränsa dem till dagens nivå.
– En väldigt stor andel av Linköpings ledningar byggdes på 1960- och 1970-talen. De kommande decennierna kommer vi att behöva byta ut mycket av dem. Annars riskerar vi att hamna i en besvärlig sits med mer driftsstörningar, och det blir ännu kostsammare, säger Peter Wimble, affärsenhetschef på Tekniska verken.
Vi får alltså räkna med mer uppgrävda gator än idag?
– Ja, fast kanske inte lika mycket i innerstaden där trafikpåverkan är som störst, utan mer i ytterområdena.
En stor del av vattenledningsnätet i Linköping byggdes på 1960- och 1970-talen och kvaliteten på ledningarna var under den perioden sämre.
Några beslut om att öka investeringstakten är ännu inte fattat – tanken är att öka gradvis under ett antal år för att inte VA-taxan ska behöva höjas drastiskt. Taxan sätts enligt självkostnadsprincipen, så en höjning är på sikt ofrånkomlig – något man enligt Svenskt Vatten får räkna med i hela landet.
Om takten på vattenledningsbytena ökar enligt rapportens förslag kommer det inte att ta 200 år – utan 125. Det är en rimlig tidsrymd, menar Ludvig Melin, VA-strateg på Tekniska verken.
– Dagens ledningar beräknas hålla betydligt längre än dem som lades under miljonprogrammets dagar. Prognosen är att de ledningar vi lägger idag kommer att hålla i 100–150 år, säger Melin.
– Att byta ut gamla ledningar är välinvesterade pengar. Gör vi inte det nu blir det dyrare i framtiden, säger Peter Wimble på Tekniska verken
Linköpings allra första vattenledningsnät byggdes runt 1870. Då var det träledningar som gällde. I början av 1900-talet gick man över till gjutjärn och senare till segjärn. Numera är nästan alla nya ledningar av PE-plast (polyeten).
– I Linköping har vi 80 mil dricksvattenledningar, 70 mil spillvatten (avlopp) och 60 mil dagvattenledningar, berättar Ludvig Melin på Tekniska verken.