"40-talisterna är ofta negativa till hyresrätter"

Inte ens de som är födda på 40-talet är förstås en grupp som rör sig i flock. Ännu så länge kan vi mest spekulera huruvida den här generationen ska flytta mer på äldre dagar än generationerna före.

Marianne Abramsson , doktor i kulturgeografi vid Tema Äldre och åldrande på Campus Norrköping, Linköpings universitet, forskar bland annat om 40-talisternas framtida boende. Tjänsten om äldre och deras boende har kommit till med hjälp av finansiering från Hyresbostäder i Norrköping. Det är ingen uppdragsforskning, utan företaget är intresserat av att stödja forskning om bostadsmarknaden.

Just i Norrköping finns överskott av lägenheter. Vad händer med dem? Kan de anpassas till äldre? För att utnyttja lägenheterna på rätt sätt är det viktigt att ta reda på vad folk efterfrågar.

60 procent av 40-talisterna bor i villa. Även om det är politiskt rätt att de flyttar, det vill säga lämnar plats till barnfamiljer, är det ändå inte smärtfritt om man är van att leva ett självständigt, oberoende bostadsliv. Alternativet är hyreshus eller bostadsrätter, nära folk man inte känner. De som väljer bostadsrätter ska också bli delaktiga och engagerade i en förening.

- 40-talisterna har ofta en negativ bild av hyresrätter, de har till exempel läst om segregation i vissa områden. Eller så har de själva bott i hyresrätt och haft dåliga erfarenheter.

- De skiljer sig från tidigare generationer genom att inte vara så rotade. De har högre utbildning, flyttar oftare på grund av jobbet och saknar därför historisk koppling till bostaden.

Mer förankrad i sitt hus kan den vara som vuxit upp i hyresrätt och strävat efter att kunna köpa sitt hus. Det är toppen på en "boendekarriär". Dessutom blir det sällan billigare att flytta om man haft huset en längre tid.

Var man bor har betydelse. Många av 40-talisterna byggde villor i slutet av 60-talet och början av 70-talet. Det var inte ovanligt att alla flyttade in samtidigt på en gata i ett nytt område. De följdes åt under åren, hade barn i samma åldrar och umgicks en del. Vad händer när en granne flyttar? Ska alla andra också flytta? I områden där husägarna är av olika åldrar är flyttmönstren annorlunda.

Marianne Abramsson tittar också på så kallade seniorbostäder. Seniorboende kom till Sverige i början av 1990-talet. Då handlade det om enstaka trappuppgångar. I dag finns boendeformen i flera alternativ, men de flesta kräver att någon i familjen måste ha fyllt 55 år. Allt fler säger också nej till inflyttning efter 70-årsdagen.

Hur kommer seniorlägenheterna att fungera när de boende blir äldre och inte orkar med den gemenskap som är en av idéerna med boendeformen? Vilka lockas att flytta in? Vad händer när den ofta höga hyran ska betalas med en enda pension i-stället för två?

Marianne Abramsson har börjat intervjua 40-talister. En man sa: Har min fru bett dig ringa? Kvinnor är nämligen mer benägna att flytta än män. Det gäller rent allmänt och vid skilsmässor eller om ens partner dör.

Orsaken till mäns ovilja mot att flytta har säkert en mängd orsaker men faktum är att garaget kan vara en, om än liten, anledning. Tänk att flytta till lägenhet och inte ha ett garage på nära håll! Eller att inte ens kunna se sin bil.