5 700 ålar räddades – men de flesta dör i kraftverken

Ålen är akut hotad och riskerar att utrotas. Ändå dör mängder med ål i vattenkraftverkens turbiner längs Motala ström. "Vi har ett jättestort ansvar, men många måste dra sitt strå till stacken", säger miljöingenjören Jakob Bergengren på Tekniska verken.

Fiskomlöpet vid Nykvarns vattenkraftverk fungerar mycket bra för ålen och andra fiskarter. Men det finns många andra kraftverk längs vägen som ålen inte klarar av att ta sig förbi.

Fiskomlöpet vid Nykvarns vattenkraftverk fungerar mycket bra för ålen och andra fiskarter. Men det finns många andra kraftverk längs vägen som ålen inte klarar av att ta sig förbi.

Foto: Johnny Gustavsson, Emil Langvad/TT

Linköping2023-01-25 05:00

För en tid sedan kom ett pressmeddelande från Tekniska verken och Linköpings kommun med rubriken "Rekordmånga ålar räddades under 2022". Det handlar om att drygt 5 700 ålar fångats upp i flera östgötska sjöar och via tankbil skjutsats till kusten för att släppas ut. Där fortsätter de mot Sargassohavet för att föröka sig.

På så sätt får ålarna mänsklig hjälp att passera Tekniska verkens vattenkraftverk längs Motala ström. Metoden kallas för "trap and transport" och är enligt Jakob Bergengren en sorts konstgjord andning.

– Samtidigt helt nödvändigt för att bevara arten från att helt dö ut.

Mathias Ibbe, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, säger:  

– Det är en akut åtgärd som vi inte tycker är lämplig på lång sikt. Vi behöver justera roten till problemet.

Och det är?

– Kraftverken behöver miljöanpassas. 

undefined
Jakob Bergengren är miljöingenjör på Tekniska Verken.

Det finns ingen specifik statistik för hur många ålar som slaktas i just Motala ström, men totalt sett kan det enligt Mathias Ibbe röra sig om att mellan 30 till 70 procent av alla ålar förolyckas beroende på kraftverk.

– Ligger det då ett par kraftverk på raken så inser man snabbt att det inte blir så många ålar kvar.

Så att rädda några tusen ålar genom att transportera dom förbi kraftverken är en droppe i havet?

– Totalt sett lär det ju vara så. Men det är samtidigt bättre att någonting görs än inget alls.

Miljöanpassningen för Sveriges 2 100 vattenkraftverk drog igång redan 2020, men Motala ströms huvudfåra får vänta ända till 2029 innan något görs. 

– Det är en seg process, en koloss på lerfötter. Det är många viljor som styr, säger Jakob Bergengren.

Tekniska Verken har redan på egen hand gjort förbättringar på några platser, exempelvis vid Nykvarn i Stångån där det omtalade fiskomlöpet stod klart för några år sedan. Dödligheten vid Nykvarns vattenkraftverk är noll eftersom det sitter ett tätt galler uppströms turbinerna som gör att ål och andra fiskarter väljer omlöpet istället.

Varför kan ni inte bygga på samma sätt vid alla vattenkraftverk?

– Det är för dyrt. Själva omlöpet i Nykvarn kostade drygt 17 miljoner kronor och då är det ändå ett litet kraftverk.

undefined
Fiskomlöpet vid Nykvarns vattenkraftverk fungerar mycket bra för ålen och andra fiskarter. Men det finns många andra kraftverk längs vägen som ålen inte klarar av att ta sig förbi.

Innan vattenkraften byggdes ut var Motala ström troligen ett av Sveriges mest fiskrika vattendrag, enligt Mathias Ibbe. Öring och harr som vandrade nedströms Vättern har nu dött ut. 

– De allra flesta fiskarter har ett behov av att vandra, sen kan det handla om att vandra från Roxen till Glan för att fullfölja sin livscykel. Lax och ål är extrema arter som behöver vandra mycket långa sträckor.

Även fisket bidrar till den drastiska minskningen av ål, men här har bland annat Sverige dragit i bromsen och begränsat möjligheterna till fiske längs kusterna.

– Vi har såklart ett jättestort ansvar, men många måste dra sitt strå till stacken, säger Jakob Bergengren.

Varför är det så viktigt att bevara ålen?

– Vi har ett ansvar att bevara den biologiska mångfalden. Inte bara för fisket och för att ålen har en kulturhistoria som heter duga, utan för att arten ska få leva kvar på jorden. Den har funnits otroligt länge, vi har ingen rätt att utrota den. 

Kan du känna någon slags optimism?

– Absolut, annars skulle jag inte orka hålla på. Att vi de senaste åren ser en ökande trend av uppvandrande ålyngel i Norrköping är en positiv signal.

Miljöanpassning

"Samtidigt som vattenkraften har en avgörande betydelse för elsystemet så har djur- och växtliv i sjöar och vattendrag under lång tid påverkats negativt på flera olika sätt till följd av dämning, torrläggning och ändrade vattenflöden. Endast en mycket liten del av de svenska vattenkraftverken och dammarna har under åren miljöanpassats till moderna miljökrav". 

I och med det nya Tidöavtalet har miljöanpassningen av vattenkraftverken skjutits upp ett år.

Källa: regeringen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!