Mustafas mamma Yasameen skakar på huvudet.
– Jag har tre barn, jag vet hur man gör med maginfluensa, säger hon.
Hon är så arg. Arg över det tog så lång tid innan någon över huvud taget undersökte pojken, trots att hon förklarade att det var något annat fel än just maginfluensa.
Det visade sig också att det inte alls var maginfluensa som sexåringen hade. Det var en brusten blindtarm.
"Inte sån som slänger mig på telefonen"
Vi träffar familjen hemma i lägenheten. Mustafa är på bättringsvägen. Han tar fram en plastkasse och visar en fin kanin han fick på sjukhuset och en glittrig ask han gjorde i lekterapin.
Trots såret som ömmar tycker han ändå att det var ganska spännande på sjukhuset. Alla var snälla och det var kul att vara på lekterapin, förklarar han.
Hans mamma och pappa är glada över att deras pojke är på bättringsvägen och att allt, med facit i hand, ändå gått bra. För det kunde slutat värre, konstaterar de.
När sonen, en torsdag, blev sjuk på förskolan trodde de själva att det var just maginfluensa. Men han blev inte bättre, och febern gick inte ner, trots att dagarna gick.
– Jag är inte en sådan som direkt slänger mig på telefonen och ringer till sjukvården. Men när han inte blivit bättre på fem dagar så ringde jag till vårdcentralen, säger Yasameen.
Symptom: Maginfluensa
Hon pratar med en sköterska som säger att symptomen stämmer in på maginfluensa och att det kan ta ett tag innan allt blir bättre.
På sjätte dagen är pojken fortfarande rejält sjuk. Han har ont, febern går inte ner trots att han får Alvedon regelbundet. Kontakt tas samma kväll med 1177 som tycker att situationen verkar allvarlig och uppmanar föräldrarna att kontakta vårdcentralen nästa dag.
Yasameen gör så och den här gången får hon en tid för provtagning. Men fortfarande anser inte vårdcentralen att ett läkarbesök är nödvändigt. På eftermiddagen samma dag, sjunde dagen som Mustafa är sjuk, ringer en läkare och berättar att snabbsänkan var hög, 121. Läkaren ber att de ska komma tillbaka nästa dag för nya labbprover. I journalen framgår att man bedömer att det är en virusinfektion som är på tillbakagång.
Skickas hem med en isglass
Dagen går och Mustafa blir allt sämre. Han kräks, har jätteont och gråter. På kvällen vågar inte föräldrarna ha honom kvar hemma. Mamma Yasameen tar honom till akuten. De blir hänvisade till barnakuten där de träffar en sköterska som ger dem en informationslapp om hur man ska göra med ett magsjukt barn. Yasameen får också rådet att öka mängden febernedsättande medicin något. Men någon läkare får inte Mustafa träffa, trots att mamman ber om det. I stället får Mustafa en isglass och Yasameen uppmanas att åka hem igen.
Dagen efter får Mustafa en ny tid för provtagning på sin vårdcentral. Den här gången är den en läkare som tittar på pojken och misstänker att det kan vara en blindtarmsinflammation. Så kommer labbsvaret. Snabbsänkan har nu stigit till 160. Vårdcentralen skickar omedelbart pojken med en remiss till akuten. Familjen hinner knappt dit innan sonen ligger på operationsbordet. Brusten blindtarm.
– Vården har riskerat mitt barns liv genom att inte lyssna, säger nu hans mamma.
Att hon vill berätta handlar om, säger hon, att inga fler barn ska råka illa ut.
"Så här ska det inte gå till i vården"
Oturligt nog fick pojken opereras en andra gång efter två dagar på grund av ett så kallat hematom (en blodansamling på grund brustna blodkärl).
– Så här ska det inte gå till i vården, säger Mustafas pappa Ghassan.
Yasameen skakar på huvudet.
– Varför kunde de inte undersöka honom? Han hade varit sjuk i flera dagar och blev ju aldrig bättre. Något var fel. Jag visste det och jag är inte sjukvårdsutbildad, säger hon.
Föräldrarna har skickat in en anmälan till IVO där de beskriver händelsen.
"Kan inte kommentera ett enskilt fall"
Christina Johansson, verksamhetschef på barnsjukhuset i Linköping/Motala, känner till händelsen med sexårige Mustafa men kan inte kommentera det föräldrarna har berättat.
– Det vi ska göra nu är en så kallad händelseanalys, som sedan överlämnas till chefläkare, för en bedömning om vi ska gå vidare med en lex Mariaanmälan, säger hon.
Enligt Christina Johansson innebär en händelseanalys att man tittar på hela händelsekedjan, från mammans första kontakt med vårdcentralen fram till dess att pojken kunde lämna sjukhuset.
– Dessutom intervjuas alltid föräldrarna, tillägger hon.
Hur kunde ni skicka hem pojken med en isglass efter så många dagar med ont i magen och feber?
– Innan vi har gjort händelseanalysen vill jag inte svara på det och jag kan inte heller kommentera ett enskilt fall, säger Christina Johansson.
Enligt Christina Johansson är planen att händelseanalysen nu ska göras tillsammans med ansvarig vårdcentral.