Sedan 2010 ställs vraket av DC-3:an ut på Flygvapenmuseum i Malmslätt.
Efter det ryska angreppet på Ukraina är relationerna mellan Ryssland och Västeuropa frostiga, för att inte säga bottenfrusna. Men det är knappast något nytt tillstånd.
I början av 1950-talet rådde kallt krig och det neutrala Sverige, med den geografiska närheten till Sovjetunionen, befann sig i ett säkerhetspolitiskt utsatt läge. För att möta det potentiella sovjetiska hotet byggde landet upp ett starkt försvar med ett av världens starkaste flygvapen. I det fördolda pågick också ett omfattande samarbete med USA och Storbritannien.
Den 13 juni 1952 nådde spänningarna mellan Sovjetunionen och Sverige en kritisk punkt. Ett svenskt spaningsflygplan av typ DC:3 med täcknamnet Hugin sköts ned av ett sovjetisk MiG-plan. Planet störtade i Östersjön. Samtliga åtta besättningsmän befaras ha omkommit omedelbart.
Från officiellt svenskt håll hette det länge att flygplanet hade varit ute på en rutinmässig navigeringsflygning i utbildningssyfte. I själva verket var planet ute på ett hemligt spaningsuppdrag.
Tre dagar efter nedskjutningen deltog två svenska militära sjöräddningsplan av typ Tp 47 Catalina i ansträngningarna att lokalisera DC:3:an. Ett av planen besköts av sovjetiskt jaktflyg och tvingades nödlanda.
Händelserna kastade under lång tid en mörk skugga av ömsesidig misstro mellan Sverige och Sovjetunionen. Det svenska folket undanhölls sanningen om vad som hänt. Först i början av 1990-talet – under en tid av avspänning – tillkännagav Ryssland officiellt att planet skjutits ner av ett sovjetiskt jaktflygplan av typ MiG-15.
Den 10 juni 2003, efter flera års sökande, återfanns Hugin på 125 meters djup, cirka 55 kilometer öster om Fårö. Året därpå bärgades vraket och sedan 2010 går det att se i en särskild utställning på Flygvapenmuseum i Malmslätt.
Under natten mellan den 18 och 19 mars 2004 bärgades DC-3:an och placerades på ubåtsräddningsfartyget HMS Beloss däck.
73-årige Roger Älmeberg är förmodligen en av de personer som vet mest om nedskjutningen. Hans far, Alvar Älmeberg, var pilot ombord på DC-3:an.
– Min mamma visste inte vad min pappa sysslade med. Det dröjde oerhört lång tid innan hon fick veta sanningen, säger Roger Älmeberg, som har en bakgrund som journalist och som själv har skrivit två böcker om händelsen.
Ännu 70 år efter händelsen finns det fortfarande en del oklarheter kring nedskjutningen. När vraket hittades återfanns endast kvarlevorna av fyra av de åtta besättningsmännen och enligt Roger Älmeberg har Försvarets radioanstalt, FRA, ännu inte offentliggjort all information om händelsen.
– Sverige spelade ett dubbelspel under det kalla kriget. Alla visste att vi samarbetade med USA, men det var ingen som pratade om det. I dag är situationen annorlunda, men jag tror att det är viktigt att myndigheter som arbetar med hemlig verksamhet är medvetna om hur viktigt det är att informera anhöriga om någonting går snett.
Roger Älmeberg var på plats när utställningen om den nedskjutna DC-3:an invigdes på Flygvapenmuseum.
Roger Älmeberg anser inte heller att den direkta orsaken till att DC-3:an sköts ned har blivit fullständigt klarlagd.
– Vi vet att man från sovjetisk sida var irriterad över de svenska spaningsflygningarna. Men än i dag vet vi inte varför planet sköts ner just den dagen och just där. Planet kränkte inte sovjetiskt territorialvatten.
När Flygvapenmuseums utställning om DC-3:an invigdes ställdes även Alvar Älmebergs vigselring ut i en monter. En tid efter att DC-3:an bärgades fick Roger tillbaka sin fars upphittade ring, med den ingraverade texten "Anna-Lisa 19 3/6 44". Guldringen är inte helt cirkelrund utan lätt ovalformad. Den deformerades troligen när planet störtade mot havsytan.
Roger och hans hustru Bitten bestämde sig för att låna ut ringen till museet under en period av tio år. Det har nu gått tolv år sedan utställningen invigdes – och ringen finns fortfarande kvar på museet.
– De får gärna behålla den ett tag till. Vi får se vad som händer. Jag tycker det är viktigt att så många människor som möjligt ser utställningen. Ringen bär vittnesmål om att den här händelsen inte bara fick politiska följder utan att den även fick följder för de anhöriga.
Piloten Alvar Älmebergs vigselring hittades vid vraket och tillhör nu Roger Älmeberg. Ringen har varit utställd på Flygvapenmuseum.
Under måndagen uppmärksammar museet att det är 70 år sedan nedskjutningen av DC-3:an med ett föredrag med författaren Christer Lokind som bland annat har skrivit boken "DC-3:an: Kalla Krigets hemlighet". Han berättar om det hemliga uppdraget, nedskjutningen och bärgningen. Museet ordnar dessutom två visningar i samband med föredraget