70 år som bara flög förbi

Saabs historia är dess flygplans. Det första och det sista äkta Saabplanet flyger fortfarande tillsammans med många syskon.

Foto: Fotograf saknas!

LINKÖPING2007-08-28 00:00

Flygplanstillverkningen i Linköping startade redan 1918 på arméns verkstäder på Malmen. Redan 1926 hade 111 plan varav 53 svenska konstruktioner byggts.

1932 övertog ASJA, Svenska järnvägsverkstäderna Aeroplanavdelning AB, det skånska företaget Svenska Aero som byggt både egna och utländska plan som Hansa Brandenburg och Jaktfalken.

VD Erland Uggla hade redan 1924 intresserat sig för flygplan och 1931 bildade ASJ dotterbolaget ASJA som i praktiken fungerar som en avdelning inom ASJ i Linköping.

Grundandet

Första planet blev ett civilt plan Viking, 1931 följt av Viking II som användes som reportageplan för Stockholmstidningen.

Grunden till Saab blev riksdagens beslut 1936 att skaffa 257 stridsplan och 80 skolflygplan.,

Bofors, som köpt Nohab i Trollhättan, och ASJ i Linköping var konkurrenter men efter starka påtryckningar bildades 1937 ett "konsortium", AB Förenade flygverkstäderna, AFF.

2 april 1937 bildade Bofors Svenska Aeroplan Aktie Bolaget, SAAB, i Trollhättan.

Övertagandet

ASJA och Saab blev konkurrenter. ASJA drog dock det längsta strået om flygplan bland annat sedan man haft ett antal amerikanska tekniker till låns 1938-40.

Först i mars 1939 skapades det som blev dagens Saab. Då skildes Saab i Trollhättan från Nohab och övertogs av ASJA. Marcus Wallenberg senior var den drivande kraften. Saabs förste vd i Linköping hette Ragnar Wahrgren.

Tunnan

Saab byggde både egna plan och kraftigt modifierade kopior av andra plan under andra världskriget. Det största steget efter kriget blev J 29. Saab hade även projekterat ett civilt plan för 34 passagerare, Scandia, men den fick ge sig när flygvapnet ville ha massor av J 29. Saab Safir kom också igång och blev en succé som flyger än i dag.

J29 blev världens snabbaste jaktplan med sina bakåtsvepta vingar. Den döptes snabbt av folkhumorn till "Flygande tunnan". 1954, när tillverkningen var som intensivast, rullade det ut en Tunna per dag från Saabs verkstäder.

Lansen

Lansen, första planet som gick genom ljudvallen men bara i dykning, följdes av Draken som flög i dubbla ljudhastigheten. Tack vare dubbel-delta-vingen kunde den flyga sakta även vid landning

Saab 105 det lilla lätta tvåmotoriga reseplanet med plats för 3-4 som jag som ung råkade se i Erik Bratts källare blev en oväntad succé. Inte som reseplan men som lätt attackflygplan och skolflygplan.

Det används fortafarande som det svenska flygvapnets skolflygplan, SK 60. Den såldes även till Danmark Finland och Österrike.

Viggen

Viggen blev en milstolpe eftersom Saab blev huvudansvarig och dessutom konstruerade planets dator.

Det blev Sveriges största försvarsprojekt med över 3 000 tekniker engagerade och 10 000 personer i produktion och utveckling.

Aerodynamikern Torsten Örnberg fick sedermera patent på nosvingen som även den bidrog till att Viggen kunde flygas sakta vid landning och som Draken landa på svenska vägbaser.

Saab köpte också Malmö flygindustri som byggde små lätta plan, bland annat MFI 15 och 17. Efter Viggen följde svårare tider utan mål. 1976 arbetade man med det lätta på planet B3LA, men det fanns inga pengar.

1980 kom idén att satsa på ett enhetsplan JAS. Det skulle byggas runt en befintlig motor amerikanska General Electric F 404

Civil satsning

De svåra åren drev dock fram krav på alternativ produktion och det tillkom tillverkning av luftbromsar till McDonnel Douglas. 1980 kom nyheten att Saab och amerikanska Fairchild skulle bygga Saab Fairchild 340. Sedermera blev Saab ensamt om planet. Saab 340 sålde bra och Saab siktade in sig på en förlängd version SF 2 000 som flögs 1988. Olika haverier med propellerdriva plan i USA samtidigt med låga bränslepriser gynnade jetplanen.

Saab hade valt plan med låga vingar och låg stabilisator vilket uteslöt ombyggnad för jet och där tog propellersagan slut. Fortfarande flyger dock nästan alla Saabplanen i kommersiell trafik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om